# ID: svediakorp-gov461440
# author: Bernd Posselt (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 410
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Det är troligt att tre nya medlemsstater – Kroatien, Rumänien och Bulgarien – kommer att ansluta sig till EU före utgången av detta årtionde.
Kroatien har redan gjort ett enormt förarbete, och anslutningsförhandlingarna med detta land kan komma att bli de snabbaste i utvidgningens historia, förutsatt att viljan finns hos båda parter.
Rumänien och Bulgarien har fortfarande mycket att göra för att komma i fatt när det gäller rättsväsende och minoritetsfrågor; det senare är en prioriterad fråga främst för Rumänien.
Vår uppgift till våren kommer att vara att fatta beslut om ett slutgiltigt anslutningsdatum, och vi kommer att gå kritiskt men objektivt och öppet till väga i detta sammanhang.
Turkiet hör inte till Europa och kommer aldrig att göra det.
Vårt mål är att erbjuda detta land ett privilegierat partnerskap, men det skulle ändå innebära att kriterierna måste uppfyllas.
Jag skulle vilja be Olli Rehn kommentera lagen om religiösa stiftelser, för det är vårt bestämda intryck att Turkiets minoriteter, varav de flesta är kristna, fortfarande utsätts för en oerhörd diskriminering.
Det finns tre prioriterade frågor vi måste ta itu med i Sydösteuropa.
Den första gäller Serbiens demokratisering, den andra konstitutionella och fördragsmässiga reformer i Bosnien och Hercegovina och den tredje Kosovos ställning och framtida självständighet.
I det sammanhanget vill jag tala om för Borut Pahor att jag starkt stöder den slovenske presidentens initiativ, som jag tror är ett steg i rätt riktning.
Det är helt givet att alla dessa problem bara kan lösas i ett bredare europeiskt sammanhang.
Jag skulle vilja ställa en fråga till kommissionsledamoten i detta avseende: vad betyder EU för oss?
Är det bara en grupp nationalstater som använder utvidgningen som ett utrikespolitiskt redskap för att stabilisera omgivande nationalstater, eller vill vi verkligen ha ett starkt, federalt EU som är handlingskraftigt och kan göra sig gällande på den globala scenen?
Eftersom jag anser att det sistnämnda bör gälla vill jag klargöra att jag alltid varit för utvidgning och är det än i dag.
Men vi behöver en tydligt avgränsad konsolideringsperiod, liksom en klar idé om den framtida institutionella grunden för vårt EU och om dess framtida gränser.
Jag vill påpeka för kommissionsledamoten att jag ser de två sistnämnda frågorna som avgörande, eftersom detta är en debatt som vi hittills försökt undvika.
