# ID: svediakorp-gov461437
# author: Panagiotis Beglitis (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 390
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Strategin för utvidgning och integration med EU: s institutioner är EU: s enda trovärdiga och verkningsfulla förslag, det enda starka incitament som kan sätta i gång förändrings- och reformprocesser.
Vad vi ser i dag i förbindelserna mellan EU och kandidatländerna är en ömsesidig misstro som inverkar negativt på den allmänna opinionen i Europa.
Vi kan inte kräva förändringar och reformer utan ett tydligt mål för den framtida integrationen.
Samtidigt kan vi inte garantera någon framtida integration om det inte finns tecken på kontinuerliga framsteg i genomförandet av reformerna.
Detta gäller Turkiet.
När det gäller Turkiet ser vi i dag en betydande uppbromsning av reformtakten till följd av en allvarlig brist på politisk vilja att fullgöra vissa åtaganden.
Hur tänker EU reagera om Turkiet håller fast vid denna inställning?
Inställningen till mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter?
Inställningen gentemot Cypern.
Det är detta som leder till misstro och förtroendekris bland EU: s medborgare.
Med sina förslag om att stärka EU: s strategi i fråga om Balkan går Europeiska kommissionen definitivt i rätt riktning och bekräftar den strategi som antogs vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki 2003.
Stöd för de europeiska strävandena i länderna på västra Balkan, med framtida integration med EU: s institutioner som mål, är en investering i EU: s egen säkerhet.
Förhandlingarna om ingående av stabiliserings- och associeringsavtal med Albanien, Serbien, Montenegro samt Bosnien och Hercegovina måste fortsätta obehindrat.
Jag vill också för kommissionsledamoten föreslå en tydligare tidtabell för slutförandet av dessa förhandlingar, som ett starkt incitament för dessa länder.
Montenegros eventuella utbrytning får inte inverka negativt på förhandlingarna med Serbien.
Serbien spelar en avgörande roll för stabiliteten på Balkan.
EU och Europeiska kommissionen måste hålla en hög profil i förhandlingarna om Kosovos slutliga status, i enlighet med principerna i internationell rätt.
Kommissionen måste dock ägna särskild uppmärksamhet åt Kosovoserbernas minoritetsrättigheter.
Avslutningsvis vill jag säga att jag till fullo ställer mig bakom kommissionens förslag om att ge f.d. jugoslaviska republiken Makedonien status som kandidatland.
När det gäller den ännu olösta namnfrågan vill jag påpeka att den måste lösas gemensamt av båda parter och att ledningen i Skopje tyvärr fastnat i det förflutnas återvändsgränd.
