# ID: svediakorp-gov461424
# author: Olli Rehn, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,044
# sentences: 46
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
För några veckor sedan redogjorde jag för er om kommissionens slutsatser när det gäller Bulgarien och Rumänien.
Det gläder mig att i dag kunna presentera kommissionens synpunkter på utvidgningsstrategin som helhet, på kandidatländerna Turkiet och Kroatien och på de potentiella kandidaterna på västra Balkan.
Utvidgning är ett av EU: s starkaste politiska instrument: den belyser EU: s ” mjuka makt ”, eller makt att förändra, som har bidragit till att omvandla länder till stabila demokratier och blomstrande samhällen med en högre grad av ekonomisk utveckling och social välfärd.
Det förblir i EU: s och våra medborgares grundläggande intresse att fortsätta med en omsorgsfullt förvaltad anslutningsprocess.
Kännetecknande för Barrosokommissionens utvidgningsstrategi är konsolidering.
Vi måste vara försiktiga med nya åtaganden, men vi måste samtidigt stå fast vid våra åtaganden när länderna väl uppfyller de strikta villkoren för anslutning.
Villkorlighet är nyckeln till vår makt att förändra, men det fungerar åt bägge håll: villkorlighet fungerar bara om länderna tror på EU: s engagemang i deras eventuella medlemskap.
Vi måste dessutom bli bättre på att föra fram målen för och utmaningarna i anslutningsprocessen och hur vi går till väga med länderna.
Ett brett stöd från allmänheten är av största vikt för en hållbar utvidgningspolitik, nu mer än någonsin.
Det är även upp till medlemsstaterna i synnerhet att propagera för och försvara den politik som de enhälligt har enats om.
Kommissionen gör naturligtvis sitt, och jag är väl medveten om de betydande ansträngningar som gjorts av Europaparlamentet och många av er därhemma.
När det gäller Turkiet och Kroatien började vi undersöka kapitlen för anslutningsförhandlingar för omkring tre veckor sedan.
I lägesrapporterna undersöks i vilket läge länderna befinner sig, och i föranslutningsavtalen fastställs både kortsiktiga och medelsiktiga mål för att ta itu med de problem som har identifierats.
Det är en blandad bild, uppriktigt sagt.
I Turkiet har djärva och betydelsefulla reformer som stärker rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna nu börjat genomföras, men genomförandet är och förblir samtidigt ojämnt.
I rapporten betonas att Turkiet måste anstränga sig ytterligare när det gäller yttrandefrihet, kvinnors rättigheter, religionsfrihet, fackföreningars rättigheter, kulturella rättigheter och kampen mot tortyr och misshandel där en nolltoleranspolitik måste tillämpas i praktiken.
I föranslutningsavtalet för Turkiet tas dessa frågor upp såsom åtgärder som prioriteras på kort sikt.
Vad som är positivt är att kommissionen nu erkänner Turkiet som en fungerande marknadsekonomi, så länge stabilisering och reformåtgärder upprätthålls fullt ut.
Kroatien har lyckats väl med att införliva EU-lagstiftning, men det krävs fortfarande stora ansträngningar för att reformera rättssystemet, bekämpa korruptionen, förbättra situationen för minoriteter och underlätta återvändandet för flyktingar samt att förstärka de administrativa strukturerna för genomförandet av gemenskapens regelverk.
Kroatien måste naturligtvis också samarbeta fullt ut med Internationella tribunalen för f.d.
Jugoslavien så att de personer som fortfarande är på flykt slutligen ställs inför rätta.
Vi kommer att övervaka detta åtagande mycket noggrant.
Kommissionens yttrande över f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens ansökan om medlemskap i EU är en objektiv och rättvis bedömning.
Bara några år efter att ha befunnit sig på gränsen till inbördeskrig har landet uppnått en anmärkningsvärd politisk stabilitet och demokratisk utveckling, särskilt tack vare genomförandet av Ohrid-ramavtalet.
F.d. jugoslaviska republiken Makedonien är för närvarande den enda fungerande multietniska staten på västra Balkan och därmed ett typexempel på att en sådan multietnisk modell verkligen kan fungera.
Kommissionen kan av dessa skäl rekommendera att f.d. jugoslaviska republiken Makedonien får status som kandidatland.
Landet är dock ännu inte redo att inleda anslutningsförhandlingar.
Kandidatstatus för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien skulle bli en viktig politisk signal för hela regionen.
Samtidigt driver kommissionen inte på för att rekommendera anslutningsförhandlingar innan landet är redo.
Vi kommer att bedöma situationen regelbundet och rekommendera att man inleder förhandlingar endast när Köpenhamnskriterierna har uppfyllts på ett tillfredsställande sätt.
När det gäller Albanien, Serbien och Montenegro samt Bosnien och Hercegovina är det dags att djupare förankra våra förbindelser genom att förhandla om ett stabiliserings- och associeringsavtal med vart och ett av dessa länder.
Med Albanien bör vi kunna göra detta i en nära framtid.
När det gäller de andra två länderna förmodar jag att vi kan göra detta mot slutet av 2006, om de åstadkommer verkliga framsteg i fråga om reformer.
Ett stabiliserings- och associeringsavtal är det första trappsteget mot Europeiska unionen, och det måste genomföras ytterst noggrant innan ytterligare steg kan beaktas.
Till följd av den objektiva rapporten och rekommendationen från FN: s särskilda sändebud Kai Eide håller förhandlingarna om Kosovos framtida status på att inledas.
Kommissionen stöder till fullo de ansträngningar som FN: s sändebud med ansvar för statusförhandlingarna, Martti Ahtisaari, har gjort för att utarbeta en balanserad och hållbar lösning i Kosovo, och vi ska förstås ha ett nära samarbete med honom.
Vårt gemensamma mål måste vara en status med normer; det är av största vikt att minoriteters rättigheter och skyddet av kulturella och historiska platser garanteras för att uppnå en hållbar lösning som främjar stabiliteten i hela regionen.
Jag kommer därför snart att lägga fram ett gemensamt dokument tillsammans med Javier Solana om EU: s politik för Kosovo.
Vi måste också underlätta statusprocessen med lämpliga finansiella resurser, och kommissionen ber parlamentet att samarbeta i denna fråga.
Jag räknar med ert stöd i denna mycket viktiga fråga för Europas säkerhet och stabilitet.
Varje land på västra Balkan tar ett steg framåt mot Europeiska unionen i höst.
Vi sänder därför ett klart budskap om att EU förblir engagerat i deras medel- eller långsiktiga perspektiv på EU-medlemskap när vart och ett av länderna väl uppfyller våra strikta villkor.
Dessa är sannerligen två sidor av samma mynt: utsikterna till EU-anslutning närmar sig steg för steg till följd av verkliga framsteg i att uppfylla EU: s villkor och kriterier.
Kommissionen förblir engagerad i EU-perspektivet för västra Balkan.
Jag är säker på att jag kan räkna med ert stöd i denna mycket viktiga strävan.
