# ID: svediakorp-gov461413
# author: Vladimír Špidla, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: CS
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 577
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman, mina damer och herrar!
Kommissionens insatser för omstrukturering genomförs på en paneuropeisk grund.
Vi har inga speciella instrument till vårt förfogande för att prognostisera omstruktureringen av företag och framtida utveckling av ekonomi och arbetskraft inom varje enskild marknadssektor och i varje typ av arbete på öar samt i jordbruksområden och avlägsna områden.
Medlemsstaterna har tillgång till instrument för övervakning av enskilda sektorer och sin egen arbetsmarknad, men kommissionen kan bara övervaka specifika sektorer eller regioner var för sig.
I kommissionens meddelande av den 31 mars 2005 om omstrukturering och sysselsättning fick arbetsmarknadens parter möjlighet att framföra sina synpunkter på den här frågan till kommissionen.
Dessutom framhöll kommissionen i sitt meddelande om näringspolitik den 5 oktober vissa industrisektorer där strukturella förändringar kan komma att äga rum under de närmaste åren.
Därav följer att vi måste kunna förutse dessa förändringar och underlätta dem på regional och nationell nivå samt EU-nivå.
Tjänstesektorn kan också påverkas av omstruktureringar, och det krävs detaljerade undersökningar av den här frågan.
Kommissionen arbetar tillsammans med Europeiskt centrum för övervakning av förändringar i Dublin och deltar aktivt i dess projekt, som inriktar sig på olika sektorer och på att övervaka omstruktureringar.
De åtaganden som Europeiska unionen har gjort och de fördrag som den har ingått på bilateral och internationell basis påverkar vissa centrala delar av omstruktureringarna, såsom i vilken utsträckning marknaderna öppnas, tillgången till marknaderna, tekniskt nyskapande och teknikdelning, samt de sociala klausulerna i fördrag av detta slag.
Kommissionen har tillgång till en del instrument för att främja en hållbar utveckling av regionerna, däribland och speciellt den europeiska sysselsättningsstrategin, Europeiska socialfonden när det gäller investeringar i humankapital och Europeiska regionala utvecklingsfonden när det gäller investeringar i infrastruktur, produktiva investeringar och utvecklingen av en endogen potential.
Det går att få stöd ur strukturfonderna i form av strategiprogram på medellång sikt som syftar till att förutse utvecklingen i industrin och hantera den bättre, och minimera dess inverkan på arbetstagarna.
Med detta i åtanke prioriterar kommissionen i sitt förslag för programperioden 2007 – 2013 övervakning och hantering av förändringar, inom ramen för målen om konkurrenskraft och sysselsättning.
Resultatet kommer att bli att vi inriktar oss på tre centrala frågor: den stora ojämlikheten på sysselsättningsområdet, den fortsatt snabba ekonomiska och sociala omstrukturering som globaliseringen och utvecklingen av en kunskapsbaserad ekonomi har medfört och demografiska förändringar som kommer att leda till att arbetskraften blir äldre.
I denna förordning ryms bland annat reserver för oförutsedda utgifter på 1 procent för konvergensregionerna och 3 procent för andra regioner.
Detta kommer att göra att medlemsstaterna kan använda medlen för att hantera ekonomisk och social omstrukturering samt konsekvenserna av att världsmarknaderna öppnas på ett bättre sätt.
Dessutom föreslog kommissionen nyligen att en fond för globaliseringsanpassning skapas i syfte att komma till rätta med negativa effekter av omstruktureringen.
Om denna fond införs kommer den att stödja arbetstagare som drabbas av kriser som har med globaliseringen att göra.
När det gäller utbildningen av kommande generationer gör EU: s utbildningsprogram Erasmus, Sokrates och Leonardo att tusentals ungdomar kan studera utomlands.
Dessutom gör ramprogrammen för EU-finansierad forskning det möjligt att finansiera viktiga projekt på EU-nivå, särskilt i fråga om sysselsättning, utbildning, yrkesutbildning och nyskapande, och dessa projekt kommer att bana väg för ytterligare åtgärder.
