# ID: svediakorp-gov461393
# author: Louis Michel, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 572
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Den politiska dialog som vi för med de kongolesiska myndigheterna är på en sådan nivå att vi, vid behov, skulle kunna ingripa och säkerligen övertyga dem att ändra sig.
När det gäller tryckfriheten vet jag inte om ni har följt den kongolesiska pressen på plats, fru Aubert.
Om ni vill kan jag ge er ett antal tidningar, däribland alla de tidningar som kommer ut dagligen i Kinshasa och i andra städer.
Jag måste berätta för er att den kongolesiska pressen generellt sett kännetecknas av en viss tryckfrihet, en frihet att framföra anklagelser mot vem som helst – vilken ibland för övrigt används mot mig – som man inte hittar i många demokratier.
Så om det finns ett område där det verkligen har gjorts betydande framsteg så är det tryckfriheten, även om det finns mycket att säga om andra frågor, särskilt styrelsesättet.
Journalister i Kinshasa och på andra håll har full yttrandefrihet.
Jag måste påpeka att deras ståndpunkter inte har någon betydelse.
Man framför helt ogrundade anklagelser, och därför kan jag berätta att pressen kan kritisera vem som helst, om det så är presidenten eller någon annan, även om jag inte säger att hela pressen är sådan.
Så när det gäller tryckfriheten i Kongo anser jag inte att vi har något problem.
Det finns andra problem, enorma problem, men för att vara fullkomligt uppriktig har jag inte en känsla av att det finns några problem i fråga om just detta.
När det gäller oppositionen måste jag säga att jag för min del, för närvarande och sedan ganska länge, inte har hört talas om att någon oppositionspolitiker har hindrats från att delta i valet eller till exempel från att bilda ett politiskt parti, naturligtvis under förutsättning att villkoren uppfylls.
Det tror jag inte.
Jag säger inte att allt är perfekt.
Vi måste bara hålla de framsteg som har gjorts i minnet.
Jag har följt Kongofrågan i många år, särskilt i kraft av mitt andra uppdrag, och jag måste framhålla att möjligheten att leda landet mot fria och demokratiska val och ge det en viss stabilitet aldrig har legat så nära under de senaste åren.
Jag hoppas verkligen att konstitutionen kommer att ratificeras i slutet av december och att valet kommer att äga rum med början i mars eller april, i enlighet med den senaste tidsplanen.
Jag vill inte säga att jag är blint optimistisk.
Jag säger bara att vi aldrig har varit så nära att uppfylla minimivillkoren för att återställa stabilitet i Kongo.
Det stämmer att jag är väldigt engagerad i den här frågan eftersom jag anser att stabilitet i Demokratiska republiken Kongo utan tvivel skulle vara någonting mycket viktigt när det gäller att skapa stabilitet i hela regionen.
Man bör hålla i minnet att Centralafrika praktiskt taget är en egen kontinent.
När vi tittar på antalet dödsfall sedan 1994, när vi tittar på de framsteg som jag tycker har gjorts i Rwanda, valet som ledde till ett problemfritt regeringsskifte i Burundi – vilket var ganska oväntat – när jag till exempel ser de första gester och åtgärder som president Pierre Nkurunziza i Burundi gör, hoppas jag att vi kommer att se samma slags utveckling i Kongo om några månader.
