# ID: svediakorp-gov461387
# author: Louis Michel, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 373
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman, mina damer och herrar!
Det är helt klart att det krävs en betydande ökning av de finansiella anslagen till utveckling om vi ska nå millenniemålen 2015.
Som ni vet tar EU utmaningen att mobilisera de budgetmedel som krävs för att halvera fattigdomen till 2015 på allvar.
Således satte EU 2002 upp ett första delmål om höjt utvecklingsstöd 2006.
Unionen som helhet vill nå en stödnivå som motsvarar 0,39 procent av BNP för det offentliga utvecklingsbiståndet.
I maj antog rådet förslag om att inleda en ny fas i syfte att tillsammans nå en nivå på 0,56 procent 2010 och sedan 0,7 procent av BNP 2015.
Jag inser att dessa mål är ambitiösa, men de är också realistiska, och de har inte satts av en tillfällighet.
Jag välkomnar att fyra av våra medlemsstater redan har nått denna stödnivå och att sex andra länder har uppgivit att de strävar efter att nå det senast 2015.
Det finns en mer exakt definition av begreppet ” offentligt utvecklingsbistånd ”, som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har myntat och som gäller i hela världen, enligt vilken skuldlättnad betraktas som utvecklingsbistånd.
Detta motiveras med att skuldlättnad frigör medel som kan hjälpa fattiga länder att utvecklas och som tidigare kanaliserades till administrationen av dessa skulder.
Efter Monterreykonferensen om utvecklingsfinansiering har EU-bidragen ökat i syfte att nå interimsmålet 2006.
En betydande del av denna ökning beror på skuldlättnadsåtgärder.
Enligt överenskommelsen i Monterrey ska emellertid skuldlättnadsinitiativet för kraftigt skuldsatta länder – jag citerar: ” finansieras helt med tilläggsanslag ”.
Därför skrev kommissionen 2005 i sin årliga uppföljningsrapport om unionens åtaganden från Monterrey att skuldlättnadernas inverkan på biståndet måste undersökas noggrant.
Vi kommer naturligtvis att hålla ett vakande öga på den här frågan i framtida uppföljningsrapporter.
I det här sammanhanget vill jag framhålla att EU har förbundit sig att uppbåda omkring 66 miljarder euro per år från och med 2010, vilket är 20 miljarder mer än för 2006.
Med tanke på de biståndsbelopp vi räknar med kommer skuldlättnaden att ha en begränsad inverkan på det offentliga utvecklingsbiståndet på kort till medellång sikt.
