# ID: svediakorp-gov461379
# author: Louis Michel, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 330
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman, mina damer och herrar!
EU: s handlingsplan FLEGT – skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog – är enbart inriktad på de rättsliga aspekterna, inte den bredare och mer komplexa frågan om hållbar utveckling av skogsbruket.
Det finns en tydlig skillnad mellan dessa båda: lagligt virke kan avverkas på ett ohållbart sätt, t.ex. genom godkänd röjning av mark.
Illegalt virke kan komma från hållbara källor, såsom virke som avverkas i naturliga förvaltningssystem som är hållbara, men som inte uppfyller formella rättsliga krav.
I de flesta länder bygger dock skogsbrukslagstiftningen på principen om hållbar utveckling.
Bättre styre och bättre genomförande av lagstiftningen kommer därför att leda till en mer hållbar skogsförvaltning.
De partnerskapsavtal som ska ingås inom ramen för FLEGT-handlingsplanen kommer också att vara ett sätt att förena berörda parter för att kunna hantera de bredare styrelseaspekterna i skogsbrukssektorn och vid behov stödja genomförandet av lagstiftningsreformer.
Kommissionen hoppas att dessa förfaranden kommer att bidra till att förbättra kvaliteten och rättvisan hos partnerstaternas lagstiftning och styre.
Däremot hoppas jag att ni förstår att laglighetsaspekten i FLEGT-handlingsplanen, trots den vikt som läggs vid den, inte är ett mål i sig utan snarare ett medel för att samarbeta med partnerstaterna i syfte att förbättra styret inom skogsbrukssektorn.
Mot denna bakgrund är EU: s FLEGT-handlingsplan ett initiativ som syftar till att skapa förändring genom åtaganden från parternas sida.
Det är därför ingen bra idé att införa stränga sociala och miljömässiga krav för potentiella partner.
Alltför stränga krav vore förödande för deras vilja att följa partnerskapsavtalen.
Det är också så att EU, även om tyngdpunkten i FLEGT-handlingsplanen ligger på styre och laglighet, är fortsatt fast beslutet att främja en hållbar skogsförvaltning i utvecklingsländerna.
Under de senaste tio åren har EU öronmärkt över 700 miljoner euro för hållbar skogsförvaltning i Asien, Centralafrika och Sydamerika.
