# ID: svediakorp-gov461340
# author: Günter Verheugen, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 608
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Kommissionen anser också att detta har varit en viktig och övertygande debatt.
Med risk för att upprepa mig själv så har det viktigaste för oss varit att finna en lösning, eller hjälpa till att finna en lösning.
Det omöjligt att göra alla nöjda i ett sådant här fall.
Det finns ingen verklig kompromiss mellan dem som är rädda för att förlora sina arbeten och för vad framtiden bär i sitt sköte och dem som oroar sig över sina barns hälsa.
En perfekt kompromiss finns inte, och i kompromissens natur ligger ju just detta att gå den andra parten halvvägs till mötes.
Detta säger jag till företrädare för båda sidor som uttryckte avvikande åsikter under debatten.
Jag anser att det skulle vara fel att vilja fastställa bestämmelser av ett slag som aldrig förr skådats i världen, utan att ta hänsyn till konkurrenskraften och framtidsutsikterna för en av EU: s viktigaste industrier.
Samtidigt vore det också fel om vi inte gjorde allt som står i vår makt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för våra medborgares hälsa och den miljö där de lever.
Kommissionen vill också upprepa sin övertygelse att den kompromiss som lagts fram är väl balanserad, och jag måste åter på det bestämdaste protestera mot anklagelserna om att detta förslag urholkar målen i kommissionens ursprungliga förslag.
Som jag ser det är det kommissionens sak att besluta vad den anser om de ändringar av förslaget som har lagts fram.
Vi debatterar ett förslag från kommissionen, och kommissionen tycker inte att de ändringsförslag som har lagts fram för parlamentet försvagar eller urholkar förslaget.
I stället anser kommissionen att förslagets verkliga mål faktiskt har stärkts.
Jag vill påpeka att kraven till och med har skärpts i det lägre mängdintervallet 1 – 100 ton, där de flesta ämnen återfinns och som alltså är det viktigaste intervallet.
Samtidigt är det dock också sant att praktiska verktyg nu har hittats som kommer att göra det enklare för företagen, särskilt de små och medelstora företagen, att hantera denna oerhört krävande lagstiftning.
Flera talare nämnde att EU: s kemikalieindustri domineras av små och medelstora företag.
Detta är något jag vill framhålla för de ledamöter som har bemött meningsmotståndare genom att hävda att den kompromiss vi har framför oss, eller den lösning den innehåller, är ett bakslag för den storskaliga kemikalieindustrins intressen i EU.
Detta är nonsens, inte minst eftersom EU: s kemikalieindustri inte kontrolleras av stora företag.
Ni blir säkert förvånade när jag säger att ett genomsnittligt europeiskt kemiföretag bara sysselsätter 74 personer.
Det betyder att denna industri i högsta grad domineras av små och medelstora företag, och vi måste fundera mycket noga över vilka krav vi bör och inte bör ställa på företagen.
Ingen annanstans har man erfarenhet av att genomföra en sådan lagstiftning, och vi bör redan från början vara medvetna om att endast praktisk erfarenhet kommer att visa om vi har rätt eller fel i våra antaganden.
Vi bör förbli öppna för förbättringar, inte bara under debatterna utan även under genomförandet efter dessa.
På kommissionens vägnar försäkrar jag er att vi inte kommer att smita från vårt ansvar, framför allt inte när det gäller myndigheten.
Det är faktiskt myndigheten som kommer att få göra det mesta av arbetet, och kommissionen kommer att vidta nödvändiga åtgärder för att se till att den kan påbörja sitt arbete så snabbt och effektivt som möjligt.
