# ID: svediakorp-gov461334
# author: Adam Gierek (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 216
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Kommissionens förslag till förordning innehåller ett metodiskt fel.
Trots att kemikalier anges i titeln nämns de inte i artikel 3.
I stället ges en definition av ämne.
Detta utvidgar förordningens räckvidd väsentligt till att inkludera det slags materia som, vilket vi alla vet, inte är energi.
Detta gör även förordningen mindre tydlig.
Den andra punkten jag vill ta upp är att det saknas en definition av förordningens ämne, dvs. farliga kemiska föreningar och deras kemiska verkan i levande organismer.
För det tredje definieras inte riskklasser i förslaget, t.ex. utifrån medicinska kriterier.
Det vore förnuftigt att försöka definiera farliga nivåer i termer av sannolikhet, genom att dela in ämnena i olika grupper utifrån mängdintervall, om de alla utgjorde samma hot, men så är inte alls fallet.
Min fjärde punkt är att flera traditionella produkter borde undantas från förordningens räckvidd, eftersom deras kemiska aktivitet är nästan noll under normala förhållanden.
Behovet av REACH-förordningen är stort, men den bör begränsas till mycket snäva definitioner av riskklasser för kemiska föreningar.
Genom förordningen bör även en europeisk kemikaliemyndighet inrättas, som kan utforma detaljerade specifikationer för kemikalier och utfärda tillstånd och registreringar i linje med denna tolkning.
