# ID: svediakorp-gov461192
# author: Pierre Jonckheer, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 662
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr Barroso, ledamöter av kommissionen!
Den första tanke jag får när jag lyssnar till er, herr Barroso, och när jag läser kommissionens text är att önska er lycka till i arbetet och att önska oss alla lycka till i vårt arbete, för parlamentet kommer naturligtvis att ha ett ord med i laget, och medbeslutanderätt, i varje projekt.
Det känns trevligt när jag hör er säga ” välstånd, solidaritet, säkerhet ”.
Det finns andra sorters treenigheter: frihet, jämlikhet, broderskap.
En annan term som står att finna i stadgan om de grundläggande rättigheterna är värdighet, tillsammans med termen rättvisa.
Det är dock ett begrepp som saknas, och det är hållbarhet.
Jag för min del sa till mig själv: ordet [hållbar] låter faktiskt trevligt på engelska.
Den franska motsvarigheten, låter inte alls lika trevlig.
Och den underliga termen låter ännu värre.
En annan treenighet skulle kanske kunna vara: leva, påverka och älska.
Det är bara ett förslag!
Men allvarligt talat, varför är det så bråttom?
När man lyssnar på er – och ni är en vältalare talare – säger man till sig själv: ” Han har rätt. ”
Men någonting saknas, och min grupp känner sig ständigt lite orolig.
Denna oro skulle, om jag återigen får framställa det som någonting påtagligt, verkligen försvinna om den strategi för hållbar utveckling som ni har kungjort för december inte visade sig vara Pappa Barrosos stackars barn för, ni förstår, den välbekanta bilden av era tre barn förblir inristad i våra minnen.
Jag ska försöka förklara vad jag menar: ni hänvisar ständigt till Förenta staternas ekonomi, men är ni medveten om att det ekologiska täckningsområdet för Förenta staternas ekonomi är sex gånger större än vad planeten klarar, medan täckningsområdet för EU: s ekonomi varierar mellan tre och fyra gånger av vad planeten klarar?
Det är vad en studie som utförts av Världsnaturfonden visar på, och det skulle vara intressant om kommissionen, som en del av denna strategi för hållbar utveckling, skulle kunna tala om för oss om man erkänner denna slutsats och om man har dragit några slutsatser av den när det gäller den europeiska offentliga politiken.
Vad gäller frågan om företag och konkurrens är miljövårdarna absolut övertygade om att företag inte är de huvudsakliga, utan de avgörande, aktörerna i fråga om hållbar utveckling.
Det är anledningen till att min grupp tillsammans med Europaparlamentet, i vetskapen om att företag slits mellan ansvaret gentemot sina aktieägare varje kvartal och behovet av att utforma strategier för hållbar utveckling, ständigt betonar behovet av att fastställa mål som stöds av siffror.
Vi vill därför se 20 – 25 procent förnybar energi 2020, och vi vill se bilar som förbrukar 2,5 liter bensin per 100 km 2020, för 70 procent av oljekonsumtionen i Europeiska unionen är kopplad till transport.
När det gäller den ekonomiska och sociala frågan, herr Barroso, skulle det vara förståndigt att övertyga människorna om att EU: s inre marknad inte kan byggas på social dumpning.
Från och med nu måste det tillkännages – ni överskrider inte era privilegier genom detta – att den kompromiss som lagts fram av Evelyne Gebhardt om principen om ursprungsland kan godkännas av kommissionen.
Låt också de nya medlemsstaterna och, framför allt, regeringarna få veta att de begränsningsklausuler som införts när det gäller alla EU-medborgares arbetsrätt är värdelösa och oacceptabla och att de kan tas bort den 1 maj 2006.
Detta är ett antal förslag som jag velat dela med er.
Jag har inte tid att fortsätta, men om ni vill kan jag tala med er om dem vid något annat tillfälle.
