# ID: svediakorp-gov461138
# author: Barbara Kudrycka (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 442
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Ryszard Czarnecki och kommissionsledamot Franco Frattini har redan hänvisat till faktumet att den polska regeringen har förnekat anklagelserna om att fångläger skulle finnas i Polen.
Jag kan naturligtvis inte själv svara för om uppgifterna stämmer, eftersom jag inte har gjort några efterforskningar om var det misstänkta planet skulle ha landat i Polen.
Även om det är så att ett CIA-ägt Boeingplan landade i Polen under 2003 är det emellertid inget bevis för att sådana läger har funnits eller fortfarande finns i mitt land.
Vi vet inte heller av vilken anledning planet landade.
Det kan ha varit för att tanka, för att genomföra något slags reparation eller kanske för att ta någon ombord.
Vad vi däremot vet är att detta Boeing-plan även landade i Tjeckien och i Sverige under år 2003 och senare i Palma på ön Mallorca.
Men ingen anklagar dessa länder för att hysa några sådana läger eller uttrycker misstankar av detta slag.
Man kan bara fråga sig om detta beror på att man felaktigt tror att det inte finns något sådant som pressfrihet i Polen, och att journalister inte omedelbart är en sådan sensation på spåret.
Rent logiskt skulle det förvåna mig om amerikanerna bestämde sig för att använda ett EU-land för detta ändamål och därmed tvinga landet i fråga att bryta mot fördragen och EU-lagstiftningen, i stället för att använda en amerikansk militärbas eller länder där pressfriheten inte existerar eller är begränsad.
Exempel på sådana länder är Egypten och Thailand.
En möjlighet är att vi deltar på eget uppdrag genom att medvetet skicka upp en försöksballong som ska mäta reaktionerna hos de nya EU-länderna för att sätta den transatlantiska alliansens styrka på prov.
En annan möjlighet är att någon är angelägen om att peka ut nya mål för al-Qaidas terrorattacker och att se till att dessa attacker genomförs mot Polen och Rumänien.
Jag anser därför att vi bör vidta stor försiktighet och undvika att läsa in alltför mycket i dessa fakta, vilket vissa personer har gjort.
Genom att göra så bidrar de inte bara till att Europas verkliga problem skuffas åt sidan, utan också till att man utsätter polska medborgare för risken för terrorattacker.
Jag gläder mig över att Europarådet kan komma att göra en grundlig utredning av detta problem och ju snarare det sker ju bättre är det.
Som svar på Kathalijne Maria Buitenwegs förslag vill jag öppet säga att jag mer än gärna bjuder in utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter till Polen för att de själva ska kunna undersöka frågan.
