# ID: svediakorp-gov461115
# author: Ivo Belet, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 464
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Låt mig på den korta stund jag har till mitt förfogande uppmärksamma er på två aspekter av denna digitala övergång.
Den första är de öppna standarderna, som Etelka Barsi-Pataky förstås redan har tagit upp.
Jag vill påminna kommissionsledamoten om att kommissionen i mars beslutade att de nationella regeringarna ska bekosta exempelvis pilotprojekt, men också inköp av digitalboxar till enskilda konsumenter.
Jag undrar om ni inte borde vara mer specifik när det gäller detta och informera om att sådant ekonomiskt stöd, eller subvention, endast gäller för digitalboxar med så kallad öppen standard, i huvudsak för att undvika två saker.
Målsättningen måste vara att inte ålägga konsumenterna stora utgifter två gånger och även att undvika att den ena eller andra industripartnern avsiktligt skapar flaskhalsar.
En sak är nämligen säker, herr kommissionsledamot, och det är att detta nya sätt att se på TV digitalt kommer att bli dyrare för konsumenterna.
Därför är det mycket viktigt att vi enas om ett baspaket med kanaler som alla har tillgång till, både nu och i framtiden.
Jag utgår från att ni delar vår uppfattning att leverantörerna i framtiden måste erbjuda sina kunder de baskanaler som finns på de nationella stationerna.
Det som kallas för sändningsplikt får inte hindra den digitala övergången.
Den utgör i våra ögon tvärtom en garanti för maximal utdelning.
Mitt andra inlägg gäller pluralism och mångfald.
Som ni nämnde för en stund sedan är det risk att övergången till den digitala tekniken leder till att de nya marknaderna kontrolleras av dominerande aktörer.
I det förslag till resolution som har antagits av utskottet för industrifrågor, forskning och energi ber vi er därför uttryckligen att se till att den nya digitala marknaden inte kontrolleras uteslutande av något multinationellt företag.
Texten lyder som följer: ” Huvuddelen, eller en rimlig andel, av de nya sändningsmöjligheterna och sändningsföretagen skall inte kontrolleras uteslutande och med avgörande inflytande av multinationella medieföretag. ”
Detta borde vara en huvudfråga för kommissionen under hela övergångsprocessen.
Jag behöver inte hänvisa till direktivet om television utan gränser, eftersom vi kommer att diskutera detta antingen i slutet av året eller i början på nästa.
Även på detta område är det viktigt att se till att de nationella marknaderna inte hamnar i händerna på en dominerande aktör i oproportionerlig, och därmed skadlig, utsträckning.
I den debatten, kommissionsledamot Špidla, måste kommissionen ta ställning för konsumenterna.
Jag hoppas verkligen att ni inte alltför lättvindigt tar till argumentet om subsidiaritet för att undkomma ert ansvar, för jag anser att det argumentet är fullkomligt irrelevant.
