# ID: svediakorp-gov461095
# author: Thomas Mann (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 541
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Det gläder mig att få tala direkt efter föredraganden.
Det råder ingen tvekan om att globaliseringen leder till ökad ekonomisk produktion, sänkta kostnader och minskade skillnader mellan företagskulturer.
Det är det fina med den.
Men globaliseringen leder även till långt skarpare konkurrens, vilket kan medföra att många arbetstillfällen förloras och att arbetstagare oroar sig mycket.
Ole Christensen har helt rätt när han säger att globaliseringens fördelar inte är jämnt fördelade.
Men globaliseringen ger framsteg, och gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater vill ta vara på dessa framsteg och ta itu med strukturproblemen.
Om vi vill se framåt och konkurrera – vilket vi måste – då krävs det reformer.
Men vi måste samtidigt finna nya sätt att svara på sociala utmaningar.
I juni utarbetade min kollega Mihael Brejc ett utmärkt betänkande, som var nog så rättvist, inriktat på väsentligheter och innehållande kristallklara lösningar.
Men de 17 kompakta punkterna i betänkandet svällde plötsligt till 39 på grund av att vissa ledamöter till vänster i kammaren önskade införa en helt ny dimension, som de ansåg var nödvändig.
Jag måste säga att jag inte håller med dem!
På ett ögonblick förvandlar de effektiva institutioner till regleringsinstrument.
Man kan nästan känna byråkraterna flåsa en i nacken.
De uppmanar kommissionen att kontrollera att avtalen om fiskepartnerskap är förenliga med millennieutvecklingsmålen och betonar vikten av sådana frågor som hotet om miljöförstöring och förlusten av biologisk mångfald.
Om ämnet var ” globaliseringens miljödimension ”, då vore allt gott och väl och vi kunde tala om det.
Men betänkandet handlar om ” globaliseringens sociala dimension ”.
Ibland måste man koncentrera sig på saken i fråga om man inte ska hamna i betydande svårigheter.
Det är groteskt att till exempel kräva åtgärder för att hindra företag från att omlokalisera i avsikt att få EU-bidrag.
Var ett företag ska placeras beslutas inte med kort varsel och med utbetalningar från Bryssel i åtanke, utan det är en långsiktig process som inbegriper stora ekonomiska transaktioner och långsiktiga ledningsbeslut.
Låt oss se igenom den enformiga svadan, de ovidkommande frågorna och de högtflygande ideologiska ställningstagandena.
Vad som efterlystes i initiativbetänkandet var i själva verket fullkomligt klart, nämligen omfattande investeringar i humankapital, förbättringar av ländernas utbildningssystem, främjande av yrkeskunnande – vilket behövs mer än någonsin – och skapande av arbetstillfällen av hög kvalitet i linje med Lissabonstrategin.
Och hur blir det med ILO?
Jag håller med föredraganden och några av dem som redan har talat om att ILO måste inrikta sig mer på humana arbetsvillkor.
Vi måste fortsätta att kämpa för att förhindra socialt utanförskap, för att avskaffa barnarbete och för att vinna kampen mot fattigdomen.
ILO behöver observatörsstatus inom WTO, och vi skulle välkomna ett institutionellt flerpartsforum om företagens sociala ansvar.
Små och medelstora företag måste ha bättre kontakter sinsemellan om de ska kunna delta aktivt i en globaliserad ekonomi och om nya arbetstillfällen ska skapas, och arbetsmarknadsparterna måste vara delaktiga i alla beslutsprocesser om den sociala dimensionen ska stärkas.
