# ID: svediakorp-gov460945
# author: Proinsias De Rossa, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 560
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag välkomnar Manolis Mavrommatis betänkande och jag välkomnar även Europeiska ombudsmannen till Europaparlamentet här i dag.
Ombudsmannen är en direkt länk mellan medborgarna och EU, och ger medborgarna möjlighet att uttrycka sin oro över administrativa missförhållanden på europeisk nivå.
Utskottet för framställningar, det utskott som jag är ledamot i och som har utarbetat detta betänkande, är också en direkt länk för medborgarna, men det har en annorlunda roll så till vida att det ger medborgarna en möjlighet att se till att myndigheterna i medlemsstaterna följer EU: s regler, förordningar, finansiering osv.
Så ombudsmannen och parlamentets utskott för framställningar kompletterar på sätt och vis varandra.
Jag menar att ombudsmannens existens har en avskräckande inverkan på administrativa missförhållanden, och tioårsdagen för detta ämbete är en god anledning att se över stadgan.
Jag hoppas att parlamentet, som har detta ansvar, kommer att åta sig det under de närmaste tolv månaderna.
Ombudsmannens kansli har uppenbarligen löst många problem, men det har inte haft möjlighet att lösa alla.
Att 75 procent av de klagomål som ombudsmannens kansli mottar inte hänför sig direkt till EU-institutioner och problem inom dessa är enligt min åsikt inte nödvändigtvis dåligt.
Det visar att människor är medvetna om att det finns ett organ som kan hjälpa dem, och det faktum att ombudsmannens kansli hänvisar dem till ett lämpligt ställe där de kan få en lösning på sina problem är en viktig tjänst.
Jag skulle vilja ta upp ett antal frågor här, varav en gäller Europaskolorna.
Ett betänkande håller på att utarbetas om Europaskolornas finansiering för att barn med särskilda behov ska kunna tas om hand på samma sätt som alla barn i Europaskolorna – avgiftsfritt med obligatorisk undervisning.
Det är en fråga som kommissionen, och särskilt den kommissionsledamot som ansvarar för Europaskolornas budget, måste ta itu med.
Om kommissionen inte lägger fram en detaljerad analys av vilka belopp som krävs för att skolorna ska kunna fylla sin funktion ordentligt, antingen genom att tillhandahålla undervisning för elever med behov av särskilt stöd inom skolorna eller genom att tillhandahålla den undervisningen utanför skolorna, så misslyckas vi som union och som arbetsgivare för föräldrarna till dessa barn.
Den andra frågan jag vill ta upp är kodexen för god förvaltningssed.
Som redan har nämnts har denna antagits av parlamentet.
Parlamentet självt tillämpar den och rådet tillämpar den.
Det finns ingen som helst anledning till att kommissionen inte skulle kunna godta kodexen för god förvaltningssed så att vi får en gemensam kodex för alla tre institutionerna.
Jag vill vädja till kommissionsledamot Margot Wallström att ta itu med denna fråga och ta upp ärendet med kommissionen.
Den sista punkten som jag vill ta upp rör den senaste särskilda rapporten, som är en sällsynthet – särskilda rapporter från ombudsmannen är sällsynta – angående frågan om att rådet bör sammanträda offentligt när det stiftar lagar.
Ert arbete med att främja plan D – demokrati, dialog och debatt – håller på att undergrävas av att rådet fortsätter att vägra att stifta lagar offentligt.
Vi skulle inte godta detta från parlamentet eller från något annat nationellt parlament, och rådet borde inte få komma undan med det.
