# ID: svediakorp-gov460921
# author: Luis Yañez-Barnuevo García, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 470
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman!
Jag vill först gratulera föredraganden Anneli Jäätteenmäki, som har gjort ett så gott arbete med att utarbeta betänkandet och som har varit så öppen för de ändringar som min politiska grupp har föreslagit.
Jag vill också tacka kommissionsledamot Benita Ferrero-Waldner som är här med oss denna sena kväll.
Det är nu tio år sedan man antog den historiska Barcelonaförklaringen, som ledde till det första toppmötet mellan EU och Medelhavsländerna, för vilket premiärminister Felipe González var värd i egenskap av ordförande för Europeiska unionen.
De utsikter till ett Europa – Medelhavspartnerskap som öppnades den gången ingav oss stort hopp.
Visserligen har resultaten varit ojämna och mycket återstår att göra, men hindren och svårigheterna har varit enorma och det är inte förnuftigt att bortse från dem.
Medelhavsområdet, den europeiska kulturens vagga, har varit och är fortfarande delvis ett område där konfrontationer och konflikter är vanliga.
Europa – Medelhavspartnerskapet är meningsfullt om det utnyttjas för att undanröja hindren och främja dialogen och samarbetet mellan nord och syd, men också för att prioritera syd – syd-förbindelserna i området, vilka är mycket svaga.
När det gäller toppmötet i Barcelona i november, Barcelona + 10, är det viktigt att fastställa tydliga, genomförbara och realistiska prioriteringar som samtidigt är ambitiösa.
Vi har nu en referensram, nämligen den allians mellan civilisationer som har föreslagits av premiärminister José Luis Rodríguez Zapatero och som antogs av Förenta nationerna genom ett uttalande av dess generalsekreterare i juli i år.
En förutsättning för att uppnå målen är att spänningarna i regionen minskas, särskilt spänningarna mellan israeler och palestinier, som utgör den verkliga Akilleshälen i Europa – Medelhavsförbindelserna.
Huvudmålsättningen med partnerskapet är att skapa ett område med delat välstånd, där framsteg görs för att minska fattigdomen, överbrygga det socioekonomiska gapet mellan nord och syd och, som det redan sades, främja politiska reformer, demokratisering och rättsstatsprincipen samt respekten för de mänskliga rättigheterna.
Många andra frågor har tagits upp i denna debatt: problemet med hanteringen av migrationsströmmarna, diskrimineringen av kvinnor, de allvarliga miljöproblem som hotar Medelhavet, dialogen mellan de tre monoteistiska religionerna, behovet av lokalt och regionalt samarbete, kampen mot terrorism, kontrollen av massförstörelsevapen, befolkningens delaktighet etc.
Men det som framför allt krävs av Europeiska unionen och medlemsstaterna – och med detta avslutar jag – är en enorm politisk vilja och ekonomiska åtaganden samt verklig insikt om att det är mycket som står på spel och som beror på förbindelserna mellan EU och Medelhavsländerna.
Medelhavet är Europeiska unionens mest sårbara flank, och om vi inte tar denna fråga på allvar kommer vi att få betala priset i framtiden.
