# ID: svediakorp-gov460759
# author: Harlem Désir (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 628
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr Barroso, fru Wallström, herr Blair, mina damer och herrar!
Många européer är bekymrade inte bara över riktningen som globaliseringen går i, som Tony Blair nämnde, utan även över riktningen som den europeiska politiken går i.
De tror nu att EU inte riktigt skyddar dem mot de värsta konsekvenserna av den internationella konkurrensen och ibland rentav att dessa olika politikområden angriper deras sociala rättigheter.
Toppmötet i Hampton Court måste bemöta dessa farhågor och sända ut en tydlig signal om att det europeiska folket kommer att försvara sin sociala modell och också att sätta stopp för att den ställs i motsats till konkurrenskraft.
Nej, i motsats till vad premiärministern anförde vid Europaparlamentet i Bryssel för fyra månader sedan är det inte den europeiska sociala modellen som ska lastas för att 20 miljoner är arbetslösa i EU.
Det är den svaga tillväxten i de stora länderna i euroområdet, bristen på samordning mellan budget- och penningpolitiken, som inte främjar intern efterfrågan och investeringar, samt bristen på investeringar i forskning och utveckling som är orsaken.
På den sista punkten förstår jag att vi är ense.
Men jag konstaterar också att ni har gett upp denna retorik som var tänkt att ge ert ordförandeskap extra kraft men som i stället lett till stagnation, viss isolering och risken att vi kör fast.
Vi skapar inte ny konkurrenskraft för våra ekonomier eller förtroende för EU genom att förstöra den sociala modellen.
I stället behöver vi framhäva EU: s starka sidor mer: infrastrukturens och kommunikations- och energiinfrastrukturernas kvalitet, som ni nämnde, arbetstagarnas kunskaper, bättre samordning mellan forskningscentrum och universitet och en gemensam industripolitik för framtidens sektorer.
Därför skulle vi vilja att man tar efter politiken som förs i de skandinaviska länderna.
Mer investeringar i forskning, mer rättigheter till livslångt lärande, fortsatt hög nivå på solidaritet och omfördelning samt högkvalitativa tjänster i allmänhetens intresse.
Uttryckt som konkurrenskraft utgör deras framgång ett alternativ till nedmonteringen av de kollektiva trygghetssystemen och sänkningen av solidaritetsnivån.
De visar att reformer inte behöver vara det samma som tillbakagång.
Reform och modernisering av våra sociala system kommer bara att accepteras och förstås av medborgarna om de medför nytt skydd, nya möjligheter och nya vapen att ta till i konkurrensen, förändringen och globaliseringen.
Om reform och modernisering innebär att våra sociala system och ekonomier anpassas till de hårdaste marknadsekonomierna kommer det varken att leda till medborgarnas förtroende eller stöd för reformerna.
Därför är det mycket viktigt att förhandla med arbetsmarknadens parter om dem och återinföra dem i den sociala dialogen i syfte att harmonisera rättigheter så mycket som möjligt och förhindra social dumpning medlemsstaterna emellan.
Därför är vi också för en inre marknad för tjänster men emot Bolkesteindirektivet som mindre syftar till en inre marknad för tjänster än en försvagning av den sociala modellen och av tjänster i allmänhetens intresse.
Till sist blir det inget dynamiskt EU utan en ambitiös budgetplan.
Det är helt nödvändigt att snarast nå en överenskommelse med rådet, särskilt för medlemsstaterna.
Vi gläds verkligen åt beskedet om en överenskommelse om ett antal direktiv som antagits av parlamentet i första behandlingen och som nu blockerats, nämligen arbetstidsdirektivet, men vi hoppas att överenskommelsen går i samma riktning som Europaparlamentets omröstning i första behandlingen, det vill säga att undantaget upphävs.
Det gäller också direktivet om personal som hyrs ut av bemanningsföretag, översynen av direktivet om europeiska företagsråd för att öka arbetstagarnas rättigheter när de ställs inför omstruktureringar och slutligen skrivningen av ett ramdirektiv om tjänster i allmänhetens intresse.
När det gäller avregleringsåtgärder ...
