# ID: svediakorp-gov460753
# author: Francis Wurtz, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 719
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr Blair, herr Barroso!
Herr Blairs anförande i juni innehöll minst tre obestridliga uttalanden.
För det första att det finns en allvarlig förtroendekris mellan våra medborgare och EU-institutionerna.
För det andra att uppfattningen att EU har gjort 20 miljoner människor arbetslösa måste förändras.
För det tredje att det behövs en grundläggande debatt om vad den europeiska sociala modellen behöver vara i dag.
Så långt är allt som det ska.
På den sista punkten, den om den sociala modellen, verkade den brittiske premiärministern rentav ha en rekommendation till hela EU som han själv ger konkret form åt i sitt eget land.
Är det inte så att arbetslösheten bland den aktiva befolkningen har minskat till fem procent i Förenade kungariket?
En sådan framgångssaga förtjänar en mer djuplodande analys.
Vad är då så speciellt med Blairmodellen med tanke på att det brittiska ordförandeskapets prioriteringar helt är i överensstämmelse med hela unionens?
Vad kan väl vara mer Blair-likt än Lissabonagendans handlingsplan, som reviderades 2005?
Ändå har de flesta av dessa reformer redan genomförts eller är på gång att genomföras fullt ut i Förenade kungariket i motsats till i andra medlemsstater.
Därför ansåg min grupp att det kunde vara en bra idé att före det extrainsatta mötet vid Hampton Court undersöka hur det pilotexperiment som utförts av ett 2000-talsliberalt EU uppfattas av dem som det påverkar mest, britterna själva.
Därför lyssnade vi i två hela dagar under förra veckan i London till vad medlemmar av de större fackföreningarna, medlemmar av feministrörelserna, parlamentsledamöter från Labour och arbetstagare vid brittiska universitet hade att säga.
Det sista man kan säga är att det vi lärde oss inte pekar på att den här typen av modell skulle kunna hjälpa unionen att bli av med befolkningens missnöje med EU.
Så vill jag tala om sysselsättningen.
Våra talare radade upp ett antal instrument som använts för att minska arbetslöshetssiffrorna.
Det är också så att det i Förenade kungariket finns mer än två miljoner människor som lider av långtidssjukdom och andra som lider av arbetsoförmåga.
Som av en slump uppgår andelen arbetsoförmögna till två procent i ett välmående samhälle i södra England medan den ligger på 32 procent i den fattiga regionen South Wales.
Våra talare berättade också om en enorm brist på anställningstrygghet, särskilt för kvinnor, eftersom tre femtedelar av dem arbetar deltid i låglöneanställningar utan framtidsutsikter, medan männens arbetstid är bland de längsta i Europa.
Fattigdomens utbredning var en annan aspekt av situationen som våra brittiska vänner lyfte fram.
Utöver de många arbetslösa och fattiga arbetande lever en av fyra kvinnliga pensionärer i fattigdom i Förenade kungariket.
Barnfattigdomen har till och med nått den svindlande siffran 54 procent i Londons innerstad.
Låt mig säga något om tjänster i allmänhetens intresse.
Även om ingen förnekade de ökade utgifterna de gångna tre åren fick vi veta att förmånerna som erbjuds och metoderna som används i den offentliga sektorn har utformats med den privata sektorn som förlaga, där lönsamheten är en viktig aspekt.
Tiotusentals sjukhussängar har därför försvunnit de senaste åtta åren.
En forskare sammanfattade den allmänna uppfattningen att medborgarna i vårt samhälle alltför ofta är utlämnade åt sig själva och marknadens krafter.
Skratta ni, mina damer och herrar!
Jag talar om vad företrädarna för den sociala delen av arbetsmarknaden i Förenade kungariket berättade för oss.
Skratta ni.
Däremot kom en underbar frisk fläkt av mänsklighet emot oss från vårt möte med de fackliga företrädare som organiserade en vild solidaritetsstrejk under sommaren vid British Airways.
Denna omfattade 800 manliga och kvinnliga utländska arbetstagare för den amerikanska underleverantören Gate Gourmet som samtliga just sagts upp för att deras platser skulle kunna intas av andra och mindre kostsamma arbetstagare.
De slog tillbaka tillsammans och segrade så att värdigheten fick råda.
Herr talman!
Vi är övertygade om att den europeiska sociala modellen som begrepp är för dyrbar för att få skadas.
Det rimmar illa med marknadens kallhamrade och okänsliga lagar.
När människor till sist vaknar och blir varse detta uppenbara faktum kan det gå bättre för Europa, men först då.
