# ID: svediakorp-gov460747
# author: Tony Blair, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 3,008
# sentences: 113
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, ärade kolleger!
Jag är mycket glad över att vara här hos er i denna eftermiddag i Europaparlamentet i Strasbourg.
Också jag vill hälsa våra kolleger från Ukraina välkomna.
Om vi någon gång skulle tycka att vi saknar förtroende för Europeiska unionen och dess värden, bör våra ukrainska vänners intressen säga oss att unionens värden är starka och mycket avundsvärda för en stor del av resten av världen.
Jag kommer hit i dag för att rapportera om vad vi planerar för de närmaste veckorna av Förenade kungarikets ordförandeskap.
Jag har med mig Douglas Alexander, som är vår europaminister, och när jag har gått kommer han att stanna kvar och svara på fler frågor – särskilt på de svåra frågorna!
Jag kommer dock att vara här i minst en och en halv timme, vilket jag är glad över, för att höra era kommentarer och för att svara på en del av frågorna själv.
Jag vill också redan från början förklara hur vi vill gå vidare med ordförandeskapet under de kommande veckorna.
Den 23 juni i Bryssel lade vi fram en viktig strategi för hur vi bör tackla globaliseringens utmaningar.
Jag tror att vi allmänt är överens i Europeiska unionen om att vi behöver få fart på unionen och få den att röra sig i rätt riktning.
Frågan är hur vi åstadkommer det.
Vi har nu möjlighet både vid det informella toppmötet, som äger rum i morgon, och det formella toppmötet i december, att bestämma riktningen och genomföra specifika politiska åtgärder i överensstämmelse därmed.
Under dessa två toppmöten är vår tanke att för det första komma överens om Europeiska unionens inriktning ekonomiskt, att för det andra besluta om en del nya prioriterade områden för unionens verksamhet och att för det tredje med detta som grund nå fram till en budgetöverenskommelse i december vid det formella rådsmötet.
Jag ska först av allt ta upp det informella toppmötet.
Följande är vad jag vill få ut av det informella toppmötet.
Det första är att jag vill att deltagarna i det informella toppmötet verkligen ska vara överens om den kommissionsrapport som lagts fram av ordförande José Manuel Barroso och Europeiska kommissionen.
Kommissionens rapport är en analys av globaliseringsutmaningarna och hur vi ska tackla dem, både som medlemsstater och som Europeiska unionen.
Jag måste säga att det är en obönhörlig analys, men den är korrekt.
Den visar vilken stor utmaning konkurrensen är från tillväxtländer som Kina och Indien.
Förenta staterna och de övriga behöver vi inte bekymra oss om.
Analysen visar hur viktigt det är att vi tar itu med de nästan 20 miljoner arbetslösa i Europeiska unionen.
Den visar att vi måste göra våra arbetsmarknader mindre restriktiva, att vi inom forskning och utveckling, innovation och andra områden måste se till att vi kommer ikapp de bästa metoderna i världen.
Den visar att Europeiska unionen inom områden som energi – där vi trots allt under de närmaste åren kommer att importera ungefär 90 procent av vår olje- och gasbehov – måste höja insatserna betydligt och den visar också den enorma demografiska utmaning som vi kommer att möta, med färre människor i arbetsför ålder, fler människor i pension och fler människor som därför behöver arbeta.
Följden blir att frågor som balansen mellan arbete och fritid och hur vi ska göra det möjligt för människor både att bilda familj och att arbeta ute på arbetsplatserna blir allt viktigare.
Det första som vi vill göra vid det informella toppmötet är att få rapporten godkänd och låta den bilda grund för den diskussion som vi då har om Europeiska unionen, dess sociala modell och ekonomiska framtid.
Vi vill emellertid också lägga till vissa specifika områden som prioriterade i Europeiska unionens framtida arbete.
Jag skulle vilja nämna några av dem.
För dessa framtida arbetsområden kommer vi också som ordförandeland i dag att offentliggöra ett antal rapporter från akademiker inom Europeiska unionen om vissa aspekter av de utmaningar som möter oss inom vart och ett av dessa områden.
Rapporterna kommer att offentliggöras och vara tillgängliga för parlamentsledamöterna och de personer som deltar i toppmötet i morgon.
Men vilka är de nya prioriterade områden vi bör tänka på?
För det första är det forskning och utveckling samt innovation.
Vi måste se till att Europeiska unionens budget ägnas åt dessa prioriterade områden, eftersom de är de framtida områdena för Europeiska unionens ekonomi.
Vi behöver också bättre samordna hur vi arbetar inom dessa områden.
Vi föreslår särskilt ett forskningsråd för Europeiska unionen som motsvarar Förenta staternas National Science Foundation, som ska stödja finansieringen av forsknings- och utvecklingsprojekt och ge oss i Europeiska unionen möjlighet att bilda världsledande företag inom framtidens tekniker.
Ett av det viktigaste områdena för prioriterat arbete i framtiden är således forskning och utveckling.
Det andra området är energi och energipolitik.
Jag anser att det är dags att utveckla en gemensam energipolitik inom Europeiska unionen.
Allt för länge har vi varit i ett läge där energibehoven och energiprioriteringarna helt enkelt slumpmässigt bestäms av varje enskilt land efter dess behov, utan någon känsla för den förenade kraft som vi skulle kunna ha i Europeiska unionen om vi vore beredda att slå samman vår energi och våra resurser.
Den politiken bör inte inriktas på nya regleringshinder utan på att uppnå en verkligt öppen energimarknad.
Den bör till exempel handla om ett verkligt integrerat EU-nät.
Detta sker redan bilateralt mellan länder.
Tänk hur mycket större ekonomisk makt och konkurrenskraft vi skulle kunna ha, om vi vore beredda att se till att energipolitiken integrerades i hela Europeiska unionen.
För det andra bör vi liksom andra större länder i världen vara beredda att inleda en dialog på EU-nivå med viktiga energileverantörer för att göra vår röst hörd med hjälp av vår gemensamma vikt.
För det tredje behöver vi utveckla ren teknik och energieffektivitet och komma fram till vissa gemensamma ståndpunkter, åtminstone om möjligheterna och perspektiven på frågor som gäller områden som exempelvis kärnkraft.
Jag misstänkte att vissa saker skulle få ett blandat mottagande.
Detta är områden som vi behöver arbeta med i framtiden.
Det tredje området gäller universiteten.
Låt oss vara tydliga med läget i Europeiska unionen i dag.
Vår universitetssektor konkurrerar inte så som den borde med Förenta staterna.
Kina och Indien utvecklar sin universitetssektor på ett enastående sätt.
Om vi inte bara ser till utgifterna för vår högre utbildning, utan också till var vi får ut ett mervärde från kopplingen mellan företag och universitet, har vi inte alls samma möjligheter i Europeiska unionen som de har i andra delar av världen.
Vårt förslag är att vi uttryckligen ger kommissionen i uppgift att rapportera tillbaka till Europeiska rådet nästa år om de utmaningar som Europeiska universitet möter, hur vi konkurrerar med Förenta staterna, hur vi får fler partnerskap mellan det offentliga och det privata för att stödja universiteten och fler forskarutbildningar som sammanbinder näringslivet med den akademiska världen i hela Europeiska unionen.
Det finns ett fjärde område där jag vill föreslå att arbetet prioriteras, och det är hur vi styr migrationen, men också hur vi utnyttjar den för att öka effektiviteten och konkurrenskraften i Europeiska unionens ekonomi.
Vi behöver se till att vi har ordentlig kontroll över den olagliga invandringen samtidigt som vi erkänner att kontrollerad migration faktiskt kan vara till fördel för Europeiska unionens ekonomier.
En av rapporterna som vi offentliggjorde i dag kommer från Patrick Weil, en fransk akademiker som varit rådgivare till franska politiker.
Han påpekar ironiskt nog att de länder som har öppnat sina arbetsmarknader för personer från de tio anslutningsländerna faktiskt har dragit ekonomisk nytta av detta.
Vi behöver utveckla den lärdomen vidare.
Det femte område gäller behovet av att göra betydligt större framsteg i det som jag skulle vilja kalla demografiska frågor eller frågor om balansen mellan arbete och fritid.
Nu är detta inte ett lämpligt område för Europeiska unionen att hänge sig åt omfattande extra reglering osv.
Här bör dock den öppna samordningsmetoden fungera i fråga om t.ex. balansen mellan arbete och fritid, barnafödande och möjligheter för människor att både bilda familj och yrkesarbeta samt hur vi får de bästa lösningarna i systemen för pension och social trygghet över hela Europeiska unionen.
Det vore klokt att undersöka hur vi kan modernisera Europeiska unionens ekonomi.
Det sista prioriterade arbetsområdet gäller det som Europeiska kommissionen kallat globaliseringsfonden.
Jag vill bara göra en sak mycket klar här.
Det viktigaste i fråga om globaliseringsfonden är att den inte bör vara en fond som skyddar företag som behöver omstruktureras eller misslyckade företag, eller en fond som håller igång företag som inte kan överleva.
Vad den bör göra är att skydda och hjälpa personer i situationer där omstruktureringen har gjort dem överflödiga eller ställt dem inför en svår arbetsmarknad.
För att ta ett exempel från Förenade kungariket nyligen, då tusentals människor friställdes från Roverfabriken: Vi stoppade inte omstruktureringen eftersom den tyvärr var ekonomiskt nödvändig även om den var tragisk för de berörda individerna.
Vi gav dock verklig hjälp med omskolning och med att hitta nya arbetstillfällen för arbetsstyrkan för att på så sätt skydda den enskilde individen, och inte anställningen.
En sådan fond kommer, om den används på rätt sätt, att kunna hjälpa i stället för hindra oss att möta globaliseringens utmaningar.
Vad vi vill föreslå vid det informella rådsmötet är att vi kommer överens om huvudinriktningen i kommissionens rapport och sedan om de sex arbetsområden jag just har beskrivit, att vi bör fastställa hur vi kan göra framsteg inom vart och ett av dessa områden för att kunna förbättra konkurrenskraften i Europeiska unionen och även den samhälleliga solidariteten genom att hjälpa människor att anpassa sig till globaliseringens utmaningar.
Dessutom vill vi i morgon, mot bakgrund av det särskilda rådsmöte vi höll den 13 juli, föreslå åtgärder för en strategi för bekämpning av terrorism så att vi sedan kan enas om dessa åtgärder vid rådsmötet i december.
Åtgärderna bör inriktas på förhållanden som radikaliserar människor inom Europeiska unionen, skyddet av vår infrastruktur och särskilt hur vi kan utbyta information och skydd mer effektivt, hur vi vidmakthåller detta, hur vi får till stånd samarbete mellan de olika säkerhetstjänsterna och polisväsendena inom Europeiska unionen för att skydda vår befolkning bättre, och så som vår inrikesminister Charles Clarke sa till er när han var här i Europaparlamentet är vi glada över att hantera dessa åtgärder under den första pelaren, så att de kan ingå i medbeslutandeprocessen.
Om vi kan komma överens om detta i morgon tror jag att vi åtminstone har början till den rätta struktur där vi kan uppnå en ekonomisk överenskommelse.
Förutom dessa andra frågor finns det oavgjorda ärenden, och låt mig bara kort säga något om dessa nu.
I fråga om arbetstidsdirektivet hoppas jag att vi kan bli eniga under Förenade kungarikets ordförandeskap – vilket vi verkligen kommer att försöka åstadkomma.
I fråga om tjänstedirektivet vet vi vilken ståndpunkt Europaparlamentet har intagit.
Jag hoppas dock att det är möjligt att nå politisk enighet om rätt väg att fortsätta, för uppriktigt sagt är tjänstedirektivet en nödvändig del för att slutföra den inre marknaden och det är viktigt för Europeiska unionen.
Jag bestämde mig för att komma till Europaparlamentet i dag och kunde därför inte delta i det brittiska parlamentet – detta är en slags påminnelse, så tack för det!
Jag skulle särskilt vilja säga – och detta kan ge mig ytterligare problem – till kommissionens ordförande, som jag gratulerar till det arbete han utfört under de senaste månaderna, att kommissionsledamoten Günter Verheugens förslag om avreglering är ett viktigt tecken på att Europeiska unionen är beredd att reglera när det är i dess medborgares intressen, men beredd att avreglera där det är nödvändigt för vår konkurrenskraft.
Detta torde ge våra ukrainska kolleger ett utmärkt exempel på vad en modern demokrati handlar om!
När vi kommer till rådsmötet i december tänker vi göra vårt yttersta för att nå en ekonomisk uppgörelse.
Jag vill göra det helt klart, och jag vet från de samtal jag har haft med parlamentsledamöter från anslutningsländerna, att Europeiska unionens budget är viktig för oss alla.
Som vi i Förenade kungariket vet är det stora frågor som uppkommer i samband med budgeten.
Vi bör dock komma ihåg – det vill säga vi 15 medlemmar av det EU som fanns för en tid sedan – att för de tio anslutningsländerna är detta av avgörande betydelse.
Jag är medveten om vårt ansvar som ordförandeland att göra vårt yttersta för att komma överens.
Jag hoppas att vi kan göra detta oberoende av vad budgetnivån kan komma att bli.
Jag vill göra ytterligare en kommentar.
Om vi ska få en budgetöverenskommelse, vilket jag vet att både Europaparlamentet och Europeiska rådet vill, har vi större chanser om vi först har kommit överens om en ekonomisk riktning och om nya prioriteringar för arbetet, och om dessa kan påverka utgången av budgetdebatten.
Budgetdebatten måste ha sin utgångspunkt i denna ekonomiska uppgörelse, i omprioriteringarna, och genom översynen måste den kunna ge oss utsikter om hur vi på ett mer rationellt sätt kan använda Europeiska unionens budget i dagens värld.
Om vi vill att vår ekonomi ska klara av framtidens utmaningar måste vi vid någon punkt se till att budgeten stämmer med våra medborgares, våra företags och vår arbetskrafts ekonomiska prioriteringar.
I fråga om yttre förbindelser och klimatförändringar vet ni slutligen att vi med framgång avtalat med Kina och Indien, liksom med Ryssland, om hur vi ska fortsätta en verklig dialog om klimatförändringar.
I synnerhet vill jag lovorda den demonstrationsanläggning för kolförbränning med nästan nollutsläpp som Europeiska unionen ska bygga enligt vårt avtal med Kina.
Detta kan vara en viktig signal för framtiden.
Jag vill gärna som svar på frågorna tala mer om klimatförändring om ett ögonblick.
Dessutom hoppas vi på en överenskommelse om en Afrikastrategi vid rådets decembermöte.
Vi kan vara stolta över vad Europeiska unionen har gjort i fråga om utveckling, men sanningen är att vi behöver göra mer.
Därför hoppas vi också på framgång vid WTO-förhandlingarna i Hongkong.
I fråga om försvar är det värt att påpeka att när vi inledde processen för ett EU-försvar var folk mycket skeptiska.
I dag har vi nio olika uppdrag för militära styrkor från Europeiska unionen på olika håll i världen, och det visar att EU-försvaret verkligen kan fungera.
Givetvis har vi också inlett anslutningsförhandlingarna med Turkiet och Kroatien.
Vårt mål är därför att åstadkomma följande: överenskommelse om en ny ekonomisk riktning, nya prioriteringar för Europeiska unionens arbete inom områden som forskning och utveckling, energi, universitet, migrering, demografi och så vidare, samt en framtida ekonomisk uppgörelse som är rättvis, som börjar med att vi tar itu med dessa prioriterade områden och som ger utsikter om att vi i framtiden ska kunna förändra Europeiska unionens budget i grunden.
Vi vill också få beslut inom området rättsliga och inrikes frågor som gör det möjligt för oss att bekämpa terrorism och olaglig invandring, samtidigt som vi kan dra nytta av en välordnad migrering.
Vi vill utveckla vårt försvar, särskilt den gemensamma försvarspolitiken, inom områden som strategiska luftbroar och bränslepåfyllning i luften.
Vi vill få klara beslut i december om en EU-utvecklingsstrategi för Afrika och se till att vi i Europeiska unionen håller fast vid en stark förändringsprocess för att bekämpa utsläppen av växthusgaser och den miljömässiga utmaning vi står inför.
För ett par månader sedan nådde vi ett läge där det kändes som om Europeiska unionen var paralyserad efter det negativa resultatet i folkomröstningarna.
Om vi vill få i gång Europeiska unionen igen, och i rätt riktning, måste vi komma överens om både vilken riktningen är och exakt vilka åtgärder som ska ta oss dit.
Om vi under de närmaste veckorna kan erbjuda minst några förklaringar och svar till våra medborgare om hur vi möter globaliseringsutmaningarna, hur vi åstadkommer ökad säkerhet inom området global terrorism och massmigrering och hur vi kan få en utrikespolitik som utnyttjar Europeiska unionens samlade tyngd till förmån för unionens medborgare, då har vi åtminstone börjat att ena Europeiska unionen igen, få den på rätt spår och fortsätta framåt.
Inget ordförandeskap kan åstadkomma allt detta, men om vi kan uppnå det som vi beskrivit kommer det enligt min mening att vara betydelsefullt.
Jag kom hit i dag för att rapportera om både vad vi har gjort och vad vi avser att göra under de kommande veckorna.
Jag kan försäkra er att vi avser att rapportera igen och se till att ni ständigt är informerade om rådets överläggningar.
Om jag får avsluta med denna punkt är det viktigt att vi när vi tacklar dessa utmaningar ser till att Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska rådet arbetar tillsammans och mycket nära varandra.
Det är vår önskan.
Det framgår tydligt av de debatter ni håller och de diskussioner vi för med er att vi inte alltid är överens.
Men för att återkomma till den kommentar jag gjorde inledningsvis är det också uppenbart för alla på åhörarläktarna som följer våra förhandlingar att Europeiska unionen har oerhört mycket att vara stolt över, och det är dags att vi visar våra medborgare att de kommande femtio åren kan bli lika bra som de gångna.
