# ID: svediakorp-gov460727
# author: Erik Meijer (GUE/NGL ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 248
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – För några år sedan tornade två dödliga epidemier upp sig, dels det mystiska sars-viruset som vid det här laget har hamnat mer i skymundan, dels en sammanslagning av aviär influensa och mänskliga influensaformer.
Enligt min uppfattning intogs en alltför avvaktande hållning mot dessa sjukdomar.
Det internationella resandet från de platser där smittan fanns kontrollerades i obetydlig omfattning, om kontroller utfördes alls, liten uppmärksamhet ägnades åt forskning om uppkomsten av nya influensavarianter, ingen förebyggande vaccinering av fjäderfä ägde rum och lagren av vaccin för storskalig vaccinering av befolkningen mot redan kända influensavarianter var fullständigt otillräckliga.
Jag har vid tidigare tillfällen här i kammaren pekat på dessa brister.
Jag gjorde detta den 7 april 2003 och den 13 maj 2003, och jag ställde frågor till kommissionen i ämnet under 2003 och 2004.
Europeiska unionen och dess medlemsstater hade vid den tidpunkten knappast någon beredskap alls för den överhängande fara som på kort tid hade kunnat skörda miljontals människoliv.
Dessutom borde man omedelbart ha inlett ett bortskaffande i stor skala av sällskapsfåglar.
Även om dessa problem ännu inte har lösts intar parlamentet och kommissionen en annan hållning denna gång.
Endast en obetydlig minoritet har samma uppfattning som Unionen för nationernas Europa och anser att paniken nu sprider sig alldeles i onödan och att det framför allt är fågeljägarna som behöver skyddas.
Det är av den anledningen jag kommer att rösta för denna resolution.
