# ID: svediakorp-gov460684
# author: Hans-Peter Martin (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 267
# sentences: 8
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
När man lyssnar på Markus Ferber får man känslan att det är mycket olyckligt att han ännu inte kallats till Berlin för att överta ansvaret för tyskarnas finansiella arrangemang i Bryssel, för då skulle ett och annat förändras.
Det är också beklagligt, herr Ferber, att ni är i minoritet i er egen grupp.
Ännu värre är det om man som f.d. huvudkandidat för socialdemokraterna – som jag är – måste lyssna på denna gentleman med sitt ständiga ” mer, mer, mer ” och inget annat, utan några tecken på förståelse för att tiderna har förändrats och att mindre ofta kan innebära mer.
Så länge som de befintliga finansiella arrangemang ser ut som de gör är parlamentet ett levande exempel på hur man slösar med pengar.
Faktum är att 2006 års budget i sin helhet är ytterligare ett exempel på girighet, oförmåga att förstå och förlorade möjligheter: girighet p.g.a. betoningen på ” mer ”, oförmåga att förstå p.g.a. att ingen har kommit på hur man kan göra något nyttigt med de 90 miljoner vi redan hade, och vad gäller förlorade möjligheter så var det just det.
Det blir allt tydligare att detta vårt Europa behöver verkliga alternativ.
Vi behöver allianser – allianser som korsar Europa, allianser som är demokratiska, allianser som har öppenhet som mål och som till sist utövar påtryckningar för att i hela Europa ändra det som har gjorts fel så att det görs på rätt sätt och med medborgarnas bästa för ögonen.
