# ID: svediakorp-gov460667
# author: Esko Seppänen, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 263
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Man skulle kunna säga att EU: s budgetekonomi blomstrar i en värld av överflöd.
I åratal har Europaparlamentets egen budget bestått av 10 procent luft.
Av detta skäl har Europaparlamentets presidium haft enorma svårigheter att använda de 20 procent av unionens administrativa utgifter som de andra institutionerna ger till parlamentet utan att fråga vad pengarna ska användas till.
Alla sätt att använda pengarna som vårt presidium i all hast hittar på är dock inte acceptabla.
Under arbetet med budgeten har mycket strikta principer följts för avsnitt IV, där parlamentet vill höja utgiftstaket genom maximal användning av flexibilitetsinstrumentet.
De siffror för budgetens genomförande som kommissionen föreslog för 2005 visar att det finns och länge har funnits mycket luft i detta avsnitt.
Antingen är det så eller också uppfyller inte kommissionen parlamentets önskemål om budgeten.
Det märkligaste med budgeten är budgeteringen av strukturfondsbetalningar.
Rådet har i sitt eget budgetförslag strukit 8 miljarder euro från de betalningskrav som framlagts av medlemsstaterna.
Samma ministrar som för sina länders räkning skickade kommissionen sitt lands uppskattning av de summor som behövs för att göra betalningar för strukturåtgärder har i rådet minskat sina egna krav med en femtedel.
Parlamentet har delvis uppfyllt medlemsstaternas önskningar genom att ta hänsyn till 40 procent av underskottet för finansiering av strukturåtgärder i budgeten, enligt medlemsstaternas råd till kommissionen.
Jag vill på min grupps vägnar säga att nästa års budget inte kommer att uppfylla de mål vi har prioriterat för utvecklingen av unionens sociala dimension.
