# ID: svediakorp-gov460647
# author: Valdis Dombrovskis (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: LV
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,040
# sentences: 42
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
I morgon ska Europaparlamentet rösta om Europeiska unionens budget för 2006.
Denna omröstning kommer att innebära mer än att bara fastställa de årliga anslagen för EU: s ekonomi.
2006 är det sista året för den befintliga budgetplanen.
Därför kommer budgeten för 2006 även att utgöra en referenspunkt när det gäller att fatta beslut för nästa budgetplan, den för perioden 2007 – 2013.
Med hänsyn till 2006 års budget för de övriga EU-institutionerna är de viktigaste prioriteringarna EU: s utvidgning och det effektiva och mycket målinriktade utnyttjandet av EU: s budgetresurser.
Den första prioriteringen hänger samman med det framgångsrika avslutandet av 2004 års EU-utvidgning, eftersom företrädarna för de nya EU-medlemsstaterna fullt ut integreras i EU: s institutioner.
Den hänger också samman med förberedelserna för nästa EU-utvidgning, då Bulgarien och Rumänien kommer att ansluta sig.
Vi har en oacceptabel situation där många fasta tjänster som avsatts för de nya medlemsstaterna fortfarande inte är tillsatta, trots att det redan har gått mer än ett år sedan EU-utvidgningen.
Ett av de problem som måste betonas i detta sammanhang är den överdrivna byråkratin och de långsamma förfarandena för anställning av personal.
För att se till att nästa utvidgningsomgång blir framgångsrik föreslås att stöd ges till alla de fasta tjänster som de övriga institutionerna begär i samband med utvidgningen samt till andra ytterligare utgifter som står i samband med EU-utvidgningen.
Den andra prioriteringen är en effektiv och mycket målinriktad användning av EU: s budgetresurser.
I denna prioritering ingår till exempel att fokusera EU-institutionernas utgifter på de grundläggande uppgifterna, att endast stödja nya budgetanspråk och begäran om fasta tjänster efter det att möjligheten att omfördela resurserna och personalen inom ramen för den befintliga budgeten har bedömts samt att endast stödja nya initiativ efter det att en bedömning har gjorts av initiativens inverkan på budgeten och det interinstitutionella samarbetet när det gäller ett ekonomiskt och effektivt utnyttjande av budgetresurserna.
Båda institutionerna med beslutsrätt om budgeten – Europaparlamentet och rådet – förespråkar principerna om budgetdisciplin och förnuftig användning av EU-medborgarnas skattepengar.
Rådet föreslår att man minskar de andra institutionernas administrativa utgifter med 15 miljoner euro jämfört med de belopp som institutionerna ursprungligen hade begärt.
Det måste emellertid nämnas att denna minskning i många fall har genomförts på ett obetänksamt sätt utan att man har gjort någon grundlig undersökning av de särskilda karaktärsdragen och problemen i institutionernas arbete.
Efter en noggrann genomgång av kraven i budgeten för de övriga institutionerna föreslås det att en del – totalt 7,5 miljoner euro – av de nedskärningar som Europeiska rådet gjort i budgeten återinförs.
När det gäller Europaparlamentets budget skulle jag först och främst vilja betona frågan om taket för de gemensamma utgifterna.
Efter en omfattande diskussion i budgetutskottet, där hänsyn togs till erfarenheterna från förra årets uppskruvade budgetomröstningar och misslyckandet till följd av detta att uppnå parlamentets budgeterade utgifter, föreslås det att parlamentets budgeterade utgifter minskas med 20 miljoner euro jämfört med administrationens krav.
Jag anser att Europaparlamentets budget borde fastställas utifrån de behov som har fastställts efter en noggrann utvärdering.
Att uppnå ett tak på 20 procent för totala administrativa utgifter är inte ett mål i sig.
Frågan om den summa på över 200 miljoner euro som varje år tillkommer för att Europaparlamentet ska ha ett säte i Strasbourg är naturligtvis fortfarande aktuell.
Det största problemet är att underhålla två parlamentsbyggnader parallellt, en i Bryssel och en i Strasbourg.
Det måste erkännas att denna fråga faller inom Europeiska rådets behörighet.
För att se till att information är tillgänglig och att Europaparlamentets arbete förklaras bättre för EU: s medborgare har det ägnats betydande uppmärksamhet åt informations- och kommunikationspolitiken i Europaparlamentets budget för 2006.
I detta sammanhang bör man särskilt betona Europaparlamentets roll som företrädare för EU: s medlemsstater.
Det har redan vidtagits olika åtgärder.
Jag kan till exempel nämna lanseringen av Europaparlamentets nya hemsida, där man har lagt mycket större tonvikt på aktuell information om parlamentets arbete på alla officiella EU-språk.
Det har föreslagits att Europaparlamentets besöksprogram ska förbättras under 2006 och att det bör upprättas en särskild informations- och kommunikationsreserv.
Avslutningsvis skulle jag vilja återgå till den fråga jag betonade i början av mitt anförande.
Med tanke på att 2006 är det sista året i den nuvarande budgetplanen är det viktigt att de totala åtagandebemyndigandena och betalningsbemyndigandena för 2006 års budget stämmer överens med de åtaganden som Europeiska unionen har gjort, däribland de åtaganden som hör ihop med EU-utvidgningen.
Jag håller fullständigt med om det som Giovanni Pittella sa om att det under 2006 måste finnas en tillräcklig summa betalningsbemyndiganden, däribland till strukturfonderna.
Den ställning som Europeiska rådets intog i samband med EU-budgeten för 2005, när det på ett konstlat sätt satte stopp för summan av betalningsbemyndiganden, var oacceptabel.
Nu har Europeiska rådets obefogade inställning blivit uppenbar.
Europeiska kommissionen håller på att utarbeta ändringsförslag till 2005 års budget som innebär en större summa betalningsbemyndiganden till strukturfonderna.
Om Europeiska rådet återigen försöker stoppa summan av betalningsbemyndiganden för 2006 års budget visar detta att rådet inte är berett att helt och hållet finansiera de åtaganden som EU har gjort inom ramen för den nuvarande budgetplanen.
Det måste påpekas att denna hängivelse åt tomma löften utan stöd i form av handlingar ökar det främlingskap och den skepsis som medborgarna känner för EU.
Som avslutning skulle jag även vilja göra kommissionsledamot Dalia Grybauskaitė särskilt uppmärksam på den dåliga lettiska översättningen av den budget som Europeiska kommissionen har utarbetat.
Det gäller till exempel budgetposterna 02 03 02 02 och 02 03 02 03 som gäller läkemedel mot sällsynta sjukdomar.
I kommissionens lettiska översättning talar man om resurser för att behandla föräldralösa barn och om läkemedel för föräldralösa barn.
Kommissionsledamoten bör därför inte bli förvånad om hon får förfrågningar från lettiska föräldralösa barn om finansiering av deras läkemedel, eftersom det faktiskt står så i den översättning som Europeiska kommissionen har utarbetat.
Tack för er uppmärksamhet.
