# ID: svediakorp-gov460627
# author: Anna Elżbieta Fotyga, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 248
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska transport- och energinät behövs verkligen, och synsättet i förslaget är i stort sett korrekt.
Inga av de lösningar som läggs fram i förslaget eller Maurobetänkandet kan betraktas som kontroversiella.
Samtidigt är det dock svårt att se förordningen som helt frikopplad från den lista över prioriterade projekt som ingår i de föreslagna åtgärderna.
Jag utnyttjar gärna detta tillfälle till att inrikta mig på ett sådant projekt.
Det ingår i det planerade inrättandet av en gemensam energimarknad i EU.
Jag talar om förslaget till en gaspipeline genom Baltikum.
När unionen skulle fatta beslut om stöd till projektet valde man det dyrare alternativet eftersom de överenskommelser som tidigare ingåtts med Ryssland gav en billigare lösning, det vill säga en andra gren av pipelinen till Yamal.
Det alternativ som slutligen valdes lades förstås fram vid ett senare tillfälle.
Som kommissionsledamot Jacques Barrot påpekade valde unionen en lösning som ger mervärde och garanterar en säker försörjning till vissa av EU: s medlemsstater.
Samtidigt stör och till och med hotar denna lösning försörjningen till andra medlemsstater, det vill säga de nya medlemsstaterna Polen och länderna i Baltikum.
Projektet får dessutom vissa negativa politiska konsekvenser.
Den här typen av debatt leder oundvikligen till en avmattning av de politiska förbindelserna mellan nämnda medlemsstater och Ryssland och till att sådana förbindelser försämras.
