# ID: svediakorp-gov460620
# author: Jacques Barrot, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,267
# sentences: 51
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Den 14 juli 2004 antog kommissionen ett förslag till förordning om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska transport- och energinät för perioden 2007 – 2013.
Er föredragande, Mario Mauro, lade ned ett stort arbete på denna text, och jag är honom tacksam för detta.
För så länge sedan som 2001 slog kommissionen i sin vitbok om den gemensamma transportpolitiken larm om förseningen av genomförandet av det transeuropeiska nätet (TEN).
Med nuvarande investeringstakt skulle det ta ytterligare 20 år att fullborda hela TEN enligt 2004 års revidering.
Låt oss vara tydliga om detta.
Ingen ekonomi kan vara konkurrenskraftig utan effektiva transport- och energinät.
Att dessa nät inrättas och drivs på ett smidigt sätt utgör nödvändiga förutsättningar för en framgångsrik inre marknad, för garanterad hållbar rörlighet och för en säker energiförsörjning i den utvidgade unionen.
Fem år efter det att Lissabonmålen fastställdes är det tydligt att nätverket tillförs en kraftig men ojämn trafikökning, vilket förstärker behovet av en hållbar utveckling; behovet av att integrera de nya medlemsstaternas transport- och energinät har blivit en brådskande angelägenhet av högsta prioritet.
Vi får inte bagatellisera den roll som EU bör spela för att utveckla dessa nätverk.
Mervärdet av vårt stöd visar sig i en långsiktig stabilitet på finansområdet, något som många nationella budgetar, som är underkastade det ekonomiska klimatets nyckfulla växlingar, inte kan erbjuda.
Av allra största vikt är det att vi kan åstadkomma en hävstångseffekt genom att uppmuntra medlemsstaterna att investera i projekt med betydande europeiskt mervärde, såsom gränsöverskridande projekt, och genom att utveckla ett närmare samarbete.
Vårt förslag till er inför den nya programperioden är att anslå 20,69 miljarder euro till de transeuropeiska transport- och energinäten, vilket kan brytas ned i 20,35 miljarder euro för transport och 340 miljoner euro för energisektorn.
Jag vill tacka parlamentet för att det ger sitt stöd för det belopp på 20 miljarder euro som vi föreslog i samband med budgetplanen.
Detta belopp är av avgörande betydelse och ett absolut minimum i ljuset av vad som står på spel och vad som behöver göras.
De finansiella behoven enbart för de 30 prioriterade projekt som parlamentet och rådet beskrev 2004 uppgår till 225 miljarder euro, av vilka lejonparten – cirka 140 miljarder – faller inom perioden 2007 – 2013.
De ansökningar om finansiering som kommissionen har mottagit sedan 2001 visar att man inom de redan existerande fullt utvecklade projekten skulle kunna använda de nu tillgängliga anslagen fyra gånger om.
När det gäller energiområdet är den föreslagna anslagsökningen i första hand avsedd att användas för de tio nya medlemsstaternas behov.
Enligt våra beräkningar uppgår de 340 miljoner euro som vi söker bara till 1,7 procent av kostnaden för de prioriterade projekten.
Dessa projekt är direkt inriktade på att öka säkerheten i vår försörjning vid en tidpunkt när vi blir mer och mer beroende av leverantörer utifrån, inte minst när det gäller naturgas.
Allt detta leder till slutsatsen att kommissionens ursprungliga förslag måste bibehållas.
Jag räknar med att parlamentet inte följer förslaget i betänkandet som innebär en nedskärning i budgeten för det transeuropeiska energinätet från 340 miljoner euro till ett belopp som är lägre än det som var tillgängligt 2000 – 2006.
Herr talman, mina damer och herrar!
Förutom enkla budgetöverväganden finns det ytterligare fyra mål i det förslag som vi har framför oss i kväll.
Det första målet: förenkling i syfte att garantera ett effektivare beslutsfattande.
Det andra målet: villkorlighet, varvid bidrag villkoras mot uppfyllande av principerna för den allmänna transport- och energipolitiken.
Kommissionen föreslår att företräde ges till de mest miljövänliga transportmedlen, såsom järnvägstransporter, särskilt godstrafik, och att tonvikten läggs på säkerheten.
Finansieringen ska även vara beroende av frågan huruvida nätets kontinuitet och kompatibilitet kan garanteras.
Det tredje målet: För att öka hävstångseffekten av gemenskapens finansiering på transportområdet kommer hela budgeten att fokuseras på endast två grupper av projekt som utgör hörnstenarna i det transeuropeiska nätet.
Den första av dessa grupper är de prioriterade projekten, bland vilka särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt de projekt som bidrar till integrationen på den inre marknaden i en utvidgad gemenskap, såsom gränsöverskridande avsnitt, och de som starkt bidrar till att minska obalansen mellan olika transportmedel.
Den andra gruppen är övriga projekt av allmänt intresse, såsom projekt som bidrar till att stärka kvaliteten på de tjänster som finns på det aktuella nätet, förbättrar säkerheten för brukarna och främjar driftskompatibiliteten.
På energiområdet slutligen kommer finansieringen huvudsakligen att fokuseras på de prioriterade projekt som finns beskrivna i beslutet om riktlinjer.
Jag vill betona att kommissionen på transportområdet föreslår högre maximinivåer för stöd.
För några avsnitt bland de prioriterade transportprojekten föreslås i de nya bestämmelserna en höjning av medfinansieringsnivån till 30 procent, och för gränsöverskridande avsnitt kan denna maximinivå i undantagsfall komma att höjas till 50 procent.
På energiområdet föreslås inga förändringar.
Stöd till studier kan uppgå till 50 procent av de stödberättigade kostnaderna, medan stödet för uppbyggnad normalt begränsas till 10 procent av de stödberättigade kostnaderna.
I undantagsfall, såsom vid prioriterade projekt, kan detta belopp höjas till 20 procent.
Som motprestation till denna högre nivå av bidrag från gemenskapen måste medlemsstaterna naturligtvis ge säkra garantier grundade på en finansieringsplan och fasta åtaganden i form av fastställda slutdatum för projektets genomförande.
Jag vill även påpeka att kommissionen föreslår införandet av ett nytt slags stöd, nämligen skapandet av ett garantiinstrument som täcker de specifika risker som finns i TEN-projektens verksamhet de första åren efter uppbyggnadsfasen.
Syftet med detta nya instrument är att skapa en hävstångseffekt för finansiering av TEN-projekt inom den privata sektorn.
Det förslag som Mario Mauro utarbetade var ett ambitiöst projekt avsett att förbättra det transeuropeiska nätet.
Detta är en nyckelfråga i genomförandet av målen i Lissabonstrategin, och vi måste se till att vi har de medel som krävs för att åstadkomma detta till vårt förfogande.
Mario Mauro har tagit till sig den synpunkten, och det vill jag tacka honom för.
Jag vill bara lägga till en kommentar.
Herr talman, jag har hört att ert budgetutskott i samband med budgetförfarandet för 2006 inte antog det ändringsförslag som utskottet för transport och turism lade fram för att öka budgetposten för TEN-T från 120 miljoner euro genom att använda marginalen till kategori 3.
Ett anslag av detta slag för 2006 skulle ha underlättat en smidigare övergång till den nya budgetplanen.
Herr talman!
Å andra sidan vill jag bara säga att det är min djupt kända önskan att parlamentet ska godkänna Mario Mauros slutsatser.
Mina damer och herrar, för att vi verkligen ska få ut största möjliga fördel ur denna enda europeiska marknad anser jag att dessa transeuropeiska nät, dessa storslagna korridorer från norr till söder och från öst till väst måste få spela en avgörande roll.
De kommer att underlätta godstransporter och förse allmänheten med möjligheter till rörlighet och handelsutbyte i den omfattning som de önskar.
Detta, herr talman, är orsaken till att jag anser att detta förslag till förordning är synnerligen viktigt, och därför kommer jag att lyssna med spänt intresse på de olika kommentarer som fälls av de ledamöter som vill yttra sig i detta ämne.
