# ID: svediakorp-gov460579
# author: Charlie McCreevy, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 761
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag förstår ledamöternas oro över att bioteknikdirektivet bör tillämpas på rätt sätt.
Detta är viktigt, inte bara för alla dem inom industrin som använder patent för att stödja lanserandet av nya produkter och processer, utan även för dem som drar nytta av tillgången till forsknings- och utvecklingsresultaten.
Det kan handla om forskare, konkurrenter inom industrin, patienter och sjukvårdspersonal och de som administrerar sjukvårdssystemen.
Bioteknik täcker ett stort urval av mäktiga och ibland kontroversiella tekniker.
De kan ge ett mycket viktigt bidrag till den långsiktiga framtiden för industrier som läkemedel, livsmedel, jordbruk, energi, textilier och kemikalier.
Biotekniken skapar också nya möjligheter och utsikter för utvecklandet av livsavgörande mediciner och behandlingen av sjukdomar.
Den erbjuder en enorm möjlighet att massivt förbättra många medborgares livskvalitet.
Men framgången inom utvecklandet av bioteknik är även beroende av att man hittar lösningar på de betydande etiska, samhälleliga, ekonomiska och miljömässiga problem den framkallar.
Genom direktiv 98 / 44 / EG etableras väl avvägda principer för skyddet av biotekniska uppfinningar genom patent.
I det tas också hänsyn till detta känsliga ämnes etiska aspekter liksom industrins och andras berättigade önskan att upprätta ett tydligt och effektivt utrymme för patentskydd inom detta teknikområde.
Låt mig få påminna om att syftet med detta direktiv är att upprätta den rättsliga ramen för att bevilja patent, som täcker forskningsresultaten.
Den ersätter inte på något sätt de förordningar som gäller för forskning inom särskilda områden, inklusive vissa etiska regler såsom dem om mänsklig okränkbarhet.
Kommissionen kommer att fortsätta att följa direktivets tillämpning i praktiken mycket noggrant med tillbörlig hänsyn till etiska, moraliska och kulturella beaktanden, och man kommer inte att underlåta att informera Europaparlamentet, precis som man hittills har gjort, inom ramen för de utvärderingsrapporter som föreskrivs i direktivet.
Om de särskilda områden som parlamentet har identifierat i förslaget till resolution gör jag följande anmärkningar.
När det gäller ändamålsbestämt skydd är frågan om patent på gensekvenser – DNA-sekvenser – bör tillåtas enligt den klassiska modellen för patentbegäran där den första uppfinnaren kan begära patent för en uppfinning som täcker möjliga framtida användningar av denna sekvens.
Eller bör patentet begränsas så att endast den speciella användning som står på patentansökan kan begäras, vilket är ändamålsbestämt skydd?
När man granskar de tekniska bestämmelserna i direktivet kan man se att ingen av dessa artiklar uttryckligen tar upp konceptet om ett begränsat utrymme för skydd relaterat till det specifika användande som identifierats för gensekvensen i fråga.
Det skulle kunna ses som att man argumenterar för det vanliga stora utrymmet för skydd snarare än ett begränsat sådant eftersom detta alltid har varit den traditionella strategin inom patentlagstiftningen.
Å andra sidan kan man tänka sig att gemenskapslagstiftaren hade för avsikt att åtminstone väcka möjligheten för ett begränsat utrymme för skydd som endast täcker den specifika industriella tillämpning som fastställs i patentet beträffande denna särskilda uppfinning.
Denna restriktiva tolkning bör inte vara oförenlig med direktivet.
Kommissionen kommer nu, i samråd med de inblandade, att överväga konsekvenserna av att tillåta båda tolkningarna av direktivet och det bästa sättet att uppnå en korrekt tillämpning av direktivet om kloning av människor.
Kommissionen anser att direktivet är tydligt när det gäller frågan om patenterbarhet för reproduktiv kloning som inkluderar skapandet av nytt människoliv, något som är tydligt uteslutet enligt artikel 6 i direktivet.
Termen ” terapeutisk kloning ” täcker ett stort antal olika möjligheter.
Forskning kan tillåtas i vissa medlemsstater men inte i andra.
Kommissionen anser inte att användandet av mänskliga stamceller med flertalet potentialer för att bota sjukdomar nödvändigtvis måste uteslutas ur patenterbarheten.
Med tanke på dessa argument verkar det inte lämpligt med en modifiering av direktivet i detta läge.
Sammanfattningsvis vill jag påminna om att biotekniken har en enorm potential för det goda, särskilt inom de medicinska områdena, och patentskydd är ytterst viktigt för de huvudsakliga industrisektorerna, som gör tunga investeringar i forskning och utveckling.
Vi arbetar i en global ekonomi, vilket betyder att vår industri och våra forskare konkurrerar med dem i Förenta staterna och med växande marknader som Asien.
Enligt färska rapporter registrerade kinesiska företag fler bioteknikpatent i Europa inom vissa sektorer förra året än vad europeiska företag gjorde.
Som jag har sagt förstår jag de bekymmer som vissa ledamöter har tagit upp, och jag ska lyssna med intresse på debatten.
