# ID: svediakorp-gov460468
# author: Jeanine Hennis-Plasschaert (ALDE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 457
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Även om Rumänien och Bulgarien återigen har vidtagit nödvändiga och viktiga åtgärder, finns det mycket kvar att göra för båda länderna under den korta tid som återstår, nämligen fram till den 1 januari 2007.
När det gäller Rumänien måste jag, på grundval av rapporterna om framstegen under de sex gångna månaderna, rapporter som jag har fått från Rumänien samt mina egna iakttagelser, erkänna att det fortfarande finns en hel del stora orosmoment kvar, och många av dem har redan nämnts av andra ledamöter.
Jag vill ta upp tre av dessa.
För det första sätts domstolsväsendets oberoende, enligt kommissionens framstegsrapport från september 2005, på spel på grund av de stora budgetbegränsningar som har införts av finansministeriet.
Jag skulle vilja veta de senaste nyheterna om läget.
För det andra, vilket har sagts tidigare, finns det all anledning att anta att korruptionen fortfarande är mycket utbredd inom polisen, inom domstolsväsendet och i maktens korridorer.
I vilken utsträckning anser kommissionen att den kan lösa detta problem genom att införa fler regler och bestämmelser?
Är det inte framför allt en fråga om medvetenhet, mentalitet, och följaktligen en fråga om tid?
Slutligen finns det allvarliga brister inom den psykiatriska vården, som inte betraktas som en prioritering; åtminstone är detta vad jag sluter mig till från den senaste utvecklingen i Rumänien.
Hur har kommissionen för avsikt att insistera på vikten av detta problem?
Jag skulle också vilja veta exakt vad kommissionen anser vara avgörande om den ska kunna komma med en positiv rekommendation under den kommande våren och således kunna rekommendera anslutning den 1 januari 2007?
Som jag har sagt här i kammaren tidigare anser jag att det är verkligt viktigt att vi följer de villkor och kriterier som vi en gång så noggrant utformade.
Kandidatländer eller länder med ambitioner i den riktningen ansluter sig inte bara till ett ekonomiskt område, utan väljer även att delta i den politiska unionen, i den europeiska rättsliga gemenskapen.
Kommissionen intar en kritisk hållning, och det värdesätter jag.
Frågan är huruvida rådet allvarligt kommer att beakta kommissionens rapporter.
Det gjorde rådet sannerligen inte i december 2004, när det beslutades att förhandlingarna skulle avslutas.
Som jag ser det är rådets frånvaro från denna debatt återigen talande, vare sig man har andra prioriteringar eller inte.
Det får dock inte råda något tvivel om att jag är positivt inställd till båda ländernas anslutning, men jag anser det vara viktigt att detta görs på grundval av det vi har enats om.
