# ID: svediakorp-gov460396
# author: Avril Doyle (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 399
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Under de senaste 300 åren har 10 influensapandemier inträffat bland människor.
Den senaste bröt ut 1968 – 69, och den med högst dödlighet inträffade 1918 – 19, den s.k. spanska sjukan.
Vetenskapsmän har sedan en tid tillbaka förutspått att dödlig influensa återkommer periodvis, en influensa som kommer att vara mer dödlig på grund av vår låga motståndskraft.
I och med aviär influensa har de upptäckt de egenskaper som utmärker ett sådant virus.
Sjukdomssymtomen hos dem som hittills har dött av H5N1-influensa liknar på ett oroväckande sätt vad de som drabbades av utbrotten 1918 – 19 har berättat.
Sedan forskare börjat samla stickprov från influensavirus i början av 1900-talet har en H5N1-influensa aldrig spritts mellan människor, så människors sårbarhet mot ett H5N1-liknande pandemivirus skulle vara global.
Influensaviruset är ett RNA-virus som innehåller åtta gener.
Som de flesta RNA-virus faller generna lätt isär då de reproduceras löst, och det kan också absorbera olika genetiska material som rekombineras i en process som kallas för genvariation.
När influensan framgångsrikt infekterar en ny art kan det uppstå genvariation, och den kan skifta från aviär influensa till däggdjursinfluensa.
När det inträffar kan det resultera i en mänsklig epidemi.
Sedan den först upptäcktes 1997 har den aviära influensastammen H5N1 genomgått flera variationer – över 17 mutationer – och har sedan utvecklats i rask takt till det stadium där ” z ” -viruset uppstod i januari 2003.
I slutet av 2004 påträffades ett dokumenterat fall av överföring från människa till människa av H5N1-stammen ” z ”.
I april 2005 hade H5N1-viruset överförts till grisar.
Det är virusets snabba utveckling som gör det till ett sådant stort hot.
Vi kan inte förbereda ett vaccin i förväg eller hamstra det.
Det totala antalet företag som är villiga och har möjlighet att producera influensavaccin har sjunkit kraftigt under senare år, från över två dussin 1980 till bara en handfull 2004.
Inom forskningsvärlden ifrågasätts möjligheten att snabba på vaccinproduktion på grund av smittrisker.
Samtidigt som det är viktigt för oss att vara förberedda och vaksamma och vidta försiktighetsåtgärder, med ansvarsfull riskbedömning och framtidsplanering, kommer mycket att bero på tillgången till och effektiviteten hos antivirala medel och vaccin samt sjukhusplatskapacitet, som har minskat drastiskt i alla EU-länder det senaste årtiondet.
