# ID: svediakorp-gov460367
# author: Richard Falbr (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: CS
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 453
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
De tidigare talarna har huvudsakligen fokuserat på de politiska aspekterna av hela den här frågan.
Jag skulle därför vilja yttra några ord ur en fackföreningsmedlems synpunkt från en ny medlemsstat.
Jag ska inleda med ett uttryck som myntats av Jacques Chirac, Frankrikes president.
Kommissionsledamot Charlie McCreevy hade gjort bättre i att hålla tyst, och nu får han betala för att han inte gjorde det.
Har fackföreningar rätt att agera om de anser att deras medlemmars intressen står på spel?
Det har de absolut.
Det här fallet i sin helhet omges av stor osäkerhet.
Å ena sedan har det talats om svältlöner på 35 – 45 SEK per timme, och å andra sidan har det rapporterats att den svenska minimilönen på 109 SEK per timme har utbetalats.
Det har påståtts att det förekommit överträdelser av vissa artiklar i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, och den svenska arbetsmarknadsmodellen har också kritiserats.
Vi måste också ta reda på om den svenska yrkesinspektionen vidtagit några åtgärder.
Alla medlemsstater i EU är medlemmar i Internationella arbetsorganisationen och har ratificerat fördrag som beviljar fackföreningar långtgående befogenheter.
Arbetstagare har inte bara rättighet att bilda fackföreningar och förhandla kollektivt, utan också att försvara sig själva om deras jobb hotas.
Sverige är ett av endast tre länder som har tillåtit medborgare från de nya medlemsstaterna att arbeta på sitt territorium nästan omedelbart efter det att de senare anslöts till Europeiska unionen, utan att införa några övergångsåtgärder.
Det enda krav landet ställer är att dess regler och praxis beaktas.
Det är verkligen absurt att anklaga Sverige för att försöka spärra av sin arbetsmarknad, och det skulle vara beklagligt om hela den här händelsen skulle tolkas som ett svenskt angrepp mot arbetstagare från de nya medlemsstaterna.
Tjeckiska fackmedlemmar har också alltid haft åsikten att utlänningar som arbetar i Tjeckien måste ha lika löner och lika status som tjeckiska medborgare samt åläggas åtföljande skyldigheter.
Vi har olyckligtvis inte alltid lyckats stå på oss gentemot grova överträdelser av tjeckiska regler.
När kommissionen talar om behovet att anta ett tjänstedirektiv försäkrar man oss om att direktivet om utstationering av arbetstagare, vars bestämmelser syftar till att förebygga social dumpning, ska fortsätta att gälla.
Vi bör därför se till att direktivet om utstationering av arbetstagare blir mer än bara ett papper i våra medlemsstater.
Slutligen vill jag notera att sittstrejker är ett av de mest effektiva vapnen i fackföreningarnas arsenal.
Jag är övertygad om att våra svenska kolleger inte tillgrep detta vapen förrän efter mycket eftertanke.
