# ID: svediakorp-gov460325
# author: Stavros Dimas, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 786
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Till att börja med vill jag tacka Europaparlamentet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och särskilt föredraganden Avril Doyle för hennes utmärkta arbete med föreliggande andrabehandlingsrekommendation.
De förslag vi diskuterar i dag är en viktig del av gemenskapens politik för klimatförändringar.
Fluorerade gaser är mycket starka växthusgaser.
I gemenskapens program för klimatförändringar har den lagstiftning som begränsar utsläppen av fluorerade gaser ansetts vara en av de avgörande åtgärderna för att Europeiska unionen ska nå sitt mål i enlighet med Kyotoprotokollet.
De förslag som diskuteras i dag kommer att bidra avsevärt till att minska utsläppen av växthusgaser i EU.
Minskningen beräknas bli ungefär 21 miljoner ton koldioxid per år fram till 2010 och 40 – 50 miljoner ton koldioxid per år efter 2020 när de föreslagna åtgärderna har genomförts fullt ut.
Kommissionens förslag om fluorerade gaser diskuterades i rådet under de irländska och nederländska ordförandeskapen och det blev snart tydligt att förslaget måste omarbetas viss mån.
Slutligen beslutade rådet att ändra utformningen av kommissionens förslag, men behöll det som ett åtgärdspaket med ett särskilt direktiv om fluorkolväten (HFC) i fordons mobila luftkonditioneringssystem (MAC) och en förordning som omfattar de återstående frågorna i det ursprungliga förslaget.
Rådet enades också om att direktivet endast skulle grundas på artikel 95, på så sätt att det skulle underställas typgodkännandesystemet, och att förordningen skulle ha artikel 175 som rättslig grund samt artikel 95 för artiklarna 7, 8 och 9 i förordningen.
Kommissionen samtyckte till denna ändring, eftersom de två delarna utgör ett övergripande paket som säkrar målen för miljön i det ursprungliga förslaget.
Den ändrade utformningen återspeglar också parlamentets vilja att lösa frågan om MAC-systemen genom lagstiftning om typgodkännande.
Jag skulle här vilja betona att jag noggrant kommer att bevaka utvecklingen i vissa framträdande frågor i parlamentet och rådet, särskilt den mycket viktiga frågan om rättslig grund med tanke på att utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet vill att förordningen om fluorerade gaser endast ska grundas på artikel 175.
Resultatet av omröstningen i denna fråga i kammaren kommer att vara särskilt betydelsefullt.
Jag skulle också vilja tillägga att kommissionen välkomnar de åtgärder som olika medlemsstater vidtagit för att minska utsläppen av växthusgaser.
Rapporter som nyligen offentliggjorts visar att många medlemsstater behöver ytterligare åtgärder för att nå de mål de åtagit sig.
Åtgärder för att begränsa utsläppen av fluorerade gaser är ett effektivt sätt att nå detta mål.
Kommissionen vill bara försäkra sig om att dessa åtgärder och denna verksamhet inte inkräktar på andra skyldigheter som medlemsstaterna måste uppfylla enligt fördragen, i synnerhet med beaktande av t.ex. den inre marknaden.
När det gäller de ändringsförslag i vilka det föreslås ytterligare förbud mot utsläppande på marknaden har kommissionen alltid hävdat att en fullständig teknisk och ekonomisk utvärdering måste göras innan ett beslut fattas om i vilken grad en produkt eller en komponent i en utrustning som innehåller fluorerade gaser ska förbjudas.
Detta har dock inte gjorts för de nya förbud som miljöutskottet föreslår.
Det bör noteras att ytterligare eventuella förbud ska undersökas vid översynen fyra år efter det att förordningen trädde ikraft.
Kommissionen anser att många av de återstående ändringarna i den gemensamma ståndpunkten och de ändringar som parlamentet föreslår förbättrar det ursprungliga förslaget.
De förbättrar verkligen definitionerna och förtydligar texten.
Samtidigt ökar de insynen och ansvarsskyldigheten.
Kommissionen har också godkänt vissa ändringar i den gemensamma ståndpunkten, t.ex. den nya artikeln om märkning som går betydligt längre än i kommissionens ursprungliga förslag, och artikeln om översynen av förordningen som har förstärkts avsevärt och nu är mer detaljerad.
När det gäller direktivet om utsläpp från luftkonditioneringssystem i motorfordon stöder kommissionen parlamentets förslag om gradvist borttagande av fluorerade växthusgaser i luftkonditioneringssystem genom användande av typgodkännandesystemet i stället för ett system med överförbara kvoter.
Parlamentet, rådet och kommissionen är eniga i denna fråga.
Kommissionen vill se positivt på varje möjlighet till kompromiss som kan uppkomma om de ändringsförslag som parlamentet ska rösta om.
Jag hoppas att vi kommer att lyckas avsluta förfarandet i detta ärende så snart som möjligt.
Vi behöver den nya förordningen och det nya direktivet snarast, så att de kan börja bidra till att begränsa utsläppen av fluorerade gaser.
Dessa rättsakter kommer alltså att underlätta för oss att uppfylla våra åtaganden enligt Kyotoprotokollet och därefter.
Det är dessutom uppenbart att det är ett mycket positivt budskap som vi sänder i rätt tid när vi inleder – i dag närmare bestämt – den andra etappen i gemenskapens program om klimatförändringar.
