# ID: svediakorp-gov460306
# author: Viviane Reding, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 676
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag vill tacka ledamöterna för deras mycket positiva inlägg.
Det stämmer att den europeiska filmindustrin har flera dimensioner.
En är ekonomisk.
Filmindustrin är tveklöst en av de branscher inom kultursektorn som bidrar positivt till den viktiga industriella konkurrenskraft som tas upp i Lissabonstrategin.
Branschen är emellertid inte endast kommersiell utan även kulturell, eftersom den berikas av den kulturella mångfalden.
Vad vi talar om är européernas berättelser som måste återges av européer, européernas drömmar som filmiskt måste iscensättas av européer samt hela spektrat av kulturell mångfald som måste finna vägen till våra filmdukar.
Därför hyser kommissionen en uppriktig vilja att investera i den kulturella mångfalden och se till att få fram en fungerande mångfald.
Jag kommer inte att här upprepa de synpunkter som framförts av ledamöterna, eftersom jag i stort sett undantagslöst instämmer i dem.
Jag vill emellertid återkomma till två punkter som jag inte tog upp i mitt inledningsanförande.
För det första är jag enig med alla dem som menade att digitaltekniken är synnerligen betydelsefull – digitaltekniken banar vägen för mångfald, eftersom den, när den väl har installerats, radikalt kommer att förenkla och förbilliga distributionen av film.
För det andra kommer det att bli mycket lättare att välja språk jämfört med dagens analoga system.
Digitaltekniken ger därför enligt min mening såväl filmindustrin som oss själva en möjlighet att få kunskap om övriga kulturer i Europa.
Detta är för övrigt en av anledningarna till att vi genom Media 2007-programmet försöker ta ytterligare steg i denna riktning.
Jag har med stort intresse noterat de synpunkter som handlar om att skydda ungdomen.
Ni kan vara helt övertygade om att skyddet för ungdomar inom den audiovisuella sektorn är en av mina viktigaste prioriteringar.
Detta tas också upp i de särskilda rekommendationerna och i direktivet om gränslös television, som för närvarande håller på att omarbetas.
Ledamöternas krav på skydd för ungdomar mot alla tänkbara former av utnyttjande tillgodoses därför.
Jag har också med stort intresse tagit till mig vissa ledamöters synpunkter på de nya medlemsstaterna och länder med lägre audiovisuell produktionskapacitet eller som utgör ett litet språkområde.
Här vänder jag mig inte endast till er som kommissionsledamot utan även som luxemburgare.
Varje gång det görs en film på luxemburgska – och sådana filmer finns faktiskt – känner jag mig både stolt och rörd.
Jag skulle vilja att man inom samtliga små språkområden fick möjlighet att producera film på sitt eget språk, även om marknaden för dessa filmer naturligt nog är mycket liten.
Desto större anledning alltså att hjälpa dessa små språkområden, och det gör vi genom Media-programmet.
En annan punkt som jag tror att jag tog upp i utskottet för kultur och utbildning, men som jag skulle vilja nämna på nytt här i plenum, är att ministerrådet enhälligt antog mitt förslag om positiv särbehandling av de nya medlemsstaterna, där det finns behov av ett tydligt målinriktat stöd som tveklöst skulle ge dem möjlighet att dra nytta av Media-programmet.
Samtliga ministrar var eniga, även de som blev tvungna att avstå från en del av kakan för att hjälpa andra.
Detta är det Europa som vi håller så högt.
Detta är solidaritetens Europa, och det gläder mig att ledamöterna i sina ändringsförslag ytterligare har lyft fram solidaritetsaspekten.
Vi måste få en varierad filmproduktion också i de länder som utgör ett litet språkområde och där den audiovisuella produktionskapaciteten är låg, eftersom dessa delar av vårt Europa också bidrar till den europeiska kulturmosaiken.
Alla behövs – vi behöver de större språken och de stora länderna, de mindre språken och de små länderna, eftersom det i detta sammanhang inte finns något som är stort och viktigt eller litet och oviktigt.
Det finns endast betydelsefulla kulturer, vare sig de är små eller stora, och jag är stolt över att kunna bidra till denna mångfaldens mosaik.
