# ID: svediakorp-gov460293
# author: Viviane Reding, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,494
# sentences: 63
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag lyssnade med stort nöje till de föregående debatterna om frågor som ligger mig varmt om hjärtat.
Det är projekt som jag har hjälpt till att driva på och utveckla under den tid som jag var kulturansvarig.
Dessutom är jag mycket glad över att även fortsättningsvis spela en aktiv roll på kulturområdet genom att ha ansvar, mer specifikt, för den audiovisuella sektorn.
Faktum är att den audiovisuella sektorn deltar fullt ut i programmen för kulturell mångfald eftersom den kulturella mångfalden är européernas största tillgång.
När det gäller detta kan ni vara förvissade om att jag, liksom alla ledamöter i Europaparlamentet, blev glad över Unesco antog den universella förklaringen om kulturell mångfald.
Ni ska veta att det krävdes en långvarig kamp för att uppnå det resultatet.
Dessutom är detta ett tecken, som en ledamot sa i debatten tidigare, på att om EU har ett bra enande projekt grundat på en vision som samlar världen kring EU, och om EU talar med en röst, då kan EU nå framgång.
Jag anser att vi alla kan lära oss något av detta, nämligen att kulturell mångfald inte är förbehållet Europa, utan att det är ett globalt fenomen, och att vi gör rätt i att satsa på våra europeiska kulturer.
Det är naturligtvis i detta sammanhang som Media-programmet spelar en dominerande roll.
Genom Media-programmet får vår kulturella mångfald, och mångfalden inom filmen, hjälp att existera.
Till att börja med får framtida filmskapare hjälp att hitta rätt och välja yrkesutbildning.
Sedan, under den period när filmen går från att bara var en dröm till att bli ett filmmanus, en period så full av svårigheter, när ingen ännu tror på projektet, är det EU som hjälper filmskaparna att finna den finansiering som krävs.
I produktionsfasen ges sedan medlemsstaterna åter det fulla ansvaret för att stödja filmproduktionen, vilket sker genom statliga stöd som vi från kommissionen ger tillstånd till.
Samtidigt gör vi den privata sektorn medveten om dess ansvar för att investera i den kreativa filmindustrin.
Slutligen tar EU över igen när filmen är färdig, eftersom den behöver distribueras och det inte bara i det land där den gjordes utan också utanför det landets gränser.
Kulturell mångfald innebär i praktiken att en film inte bara bör ses i det land där den är gjord och på det språket, utan att resten av EU också bör se den.
Vilket bättre sätt finns det för att förstå våra grannkulturer än genom film?
Jag är stolt över att kunna säga att nio av tio europeiska filmer som exporteras för visning i ett annat land exporteras med hjälp av Media-programmet.
Jag kan berätta precis hur stolta nätverken av filmmakare, biografer, filmskapare och filmfestivaler är.
Alla dessa nätverk gör just vad EU är bäst på, nämligen att med förenade krafter ge uttryck för våra kulturer.
Herr talman!
Det är mycket viktigt att vi fortsätter på den inslagna vägen eftersom europeisk film befinner sig, och kommer att förbli, i minoritetsställning på egen mark även om vi hjälper vår filmindustri och även om vi är stolta över våra filmskapare.
Därför är det avgörande, i ännu högre grad än tidigare, att vi fortsätter att skapa mer mångfald bland filmerna och att distribuera film.
Därför har Media-programmet, som presenterades i juli 2004, tilldelats en budget på över en miljard euro.
Kommissionen erkänner detta programs betydelse för vår framtida kreativa produktion och för vårt audiovisuella arv.
Jag hoppas av hela mitt hjärta, liksom alla ni gör, att budgetdebatten i EU kommer att göra det möjligt att förverkliga denna investering i vår filmindustri och att det inte blir några nedskärningar i budgeten.
Jag vet att ni hemskt gärna vill att detta blir resultatet och jag vill också tacka utskottet för kultur och utbildning och föredraganden Ruth Hieronymi för det fantastiska arbete de har gjort.
Jag vill tacka alla andra utskott, utskottet för utrikes frågor, budgetutskottet, utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet samt utskottet för industrifrågor, forskning och energi, som också har ägnat sig åt problemet.
De gjorde rätt i att göra det eftersom det handlar om så mycket mer än kultur när det gäller våra filmer, det handlar om handel, internationella förbindelser och näringslivet.
Därför måste alla ledamöter i parlamentet, oavsett vilket utskott de tillhör, intressera sig för den kulturella mångfald som vår kultursektor har gett upphov till tack vare våra filmskapares talang.
När det gäller ändringsförslagen vill jag säga er att jag generellt sett kan godta nästan alla.
Det är 77 ändringsförslag varav kommissionen kommer att godta 56, helt enkelt därför att parlamentet har gjort ett mycket positivt, kreativt och konstruktivt arbete och jag vill tacka parlamentet för detta arbete, som avsevärt förbättrar det förslag som kommissionen har lagt fram.
För att återkomma till ändringsförslagen mer i detalj vill jag säga er att jag särskilt välkomnar de ändringsförslag som stärker betydelsen av de nya prioriteringar som fastställs i Media 2007 jämfört med det föregående Media-programmet.
Å ena sidan är det en fråga om att ge medel till små och medelstora företag som är bräckliga och behöver vår hjälp, och å andra sidan är det en fråga om att använda digital teknik.
Den digitala tekniken gör stora framsteg överallt omkring oss, men den är ännu inte fulländad.
Vi måste hjälpa till att förbättra digitaliseringen.
Dessa två punkter är avgörande för att stärka branschens konkurrenskraft.
Därutöver måste vi se till att europeiska filmer kan dra fördel av de nya möjligheter som den digitala tekniken erbjuder, som till exempel laglig nedladdning av filmer från Internet.
Parlamentet vet att jag uppmuntrar företagsledarna inom telekom- och Internetbranscherna och de som skapar innehållet till att sätta sig ned tillsammans runt ett bord för att sinsemellan lösa problemet med piratkopior och fördela intäkterna mellan de två branscherna inom näringen.
När det gäller de ändringsförslag som kommissionen inte kan godta, och det handlar om mycket få ändringsförslag, fru Hieronymi, vill jag förklara varför.
När ni hör förklaringen kommer ni att förstå att vi inte motsätter oss enskilda ändringsförslag.
Det är snarare en fråga om lämplighet eller olämplighet som avgör om vi godtar dem.
Det finns tre grupper av ändringsförslag.
Den första omfattar ändringsförslag som för in åtgärder och mål som inte faller under Media-programmet.
Ett exempel på detta gäller ett i sig mycket lovvärt ändringsförslag, men där Media-programmet inte är utformat för att tillgodose funktionshindrade medborgares behov, vilket skulle innebära att biografer i vissa medlemsstater skulle behöva anpassas.
Vi har helt enkelt inte resurser för att investera på det området.
Emellertid är det naturligtvis en åtgärd som vi stöder rent moraliskt.
Den andra gruppen ändringsförslag handlar om åtgärder och mål som redan omfattas av programmet.
Därför finns det inget behov av att upprepa dem.
Det är exempelvis inte någon idé att lägga till en prioritering som redan är en av åtgärdsrubrikerna i programmet.
Den tredje gruppen ändringsförslag handlar om en av prioriteringarna inom programmet, en absolut prioritering enligt min mening, och det är behovet av att minska obalansen på den audiovisuella marknaden mellan länder med en hög audiovisuell produktionskapacitet och länder med ett litet geografiskt och språkligt område.
Detta är en central prioritering för Media-programmet.
Emellertid skulle det föreslagna ändringsförslaget få effekten, och jag är inte säker på att detta är avsikten, att begränsa de åtgärder som kommissionen har föreslagit för att gynna de nya medlemsstaterna.
Inte heller skulle det leda till att förstärka samproduktionerna, som jag ser som en av de avgörande faktorerna för att förbättra samarbetet över gränserna.
Så om jag tillbakavisar vissa ändringsförslag är det för att förhindra att de lägger hinder i vägen för några av kärnprioriteringarna i den nya texten.
Jag vill kritisera två andra ändringsförslag.
Ett om konstitutionsfördraget och ett om att öppna programmet för tredje länder.
När det gäller konstitutionsfördraget är det kommissionens ståndpunkt att inte godta hänvisningar av denna typ så länge som fördraget inte har ratificerats.
När det gäller det andra ändringsförslaget är det önskvärt att följa det förhållningssätt som redan antagits och att behandla samarbete av det slaget i dess rätta sammanhang, nämligen i anslutning till Europeiska rådets slutsatser från Thessaloniki.
Herr talman, fru Hieronymi!
Så ser det ut och jag vill säga att kommissionen kommer att ändra sitt förslag mot bakgrund av en mycket stor majoritet, nästan alla faktiskt, av de ändringsförslag parlamentet föreslagit.
Jag tackar återigen parlamentet för det utförda arbetet.
