# ID: svediakorp-gov460264
# author: Lissy Gröner (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 736
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr kommissionsledamot!
Det råder bred enighet om era förslag här i parlamentet.
Samarbetet har varit utmärkt.
Vi har hört vad unga människor har sagt till oss, först i Europavalen och sedan i samband med folkomröstningarna.
Om vi vill att EU: s politik ska bli framgångsrik måste vi börja med ungdomarna.
I det nya programmet ” Aktiv ungdom ” placeras främjande av ett aktivt medborgarskap i första rummet, och syftet med de 73 ändringsförslag som parlamentet har lagt fram är att ytterligare förbättra ert förslag.
Vi vill bemöta det som ungdomar själva sagt till oss under samrådsförfarandet, och på det sättet tar vi det viktigaste steget, nämligen att främja solidaritet och ömsesidig förståelse bland ungdomar, stödja den nya grannskapspolitiken och sammanföra de olika aktörerna på nationell, regional och europeisk nivå.
När det gäller de fem programområden som ingår i det nya programmet och som ni just har nämnt, herr kommissionsledamot, har vi – i motsats till ” Livslångt lärande ” – föreslagit att ett minimibelopp ska avsättas för vart och ett av dessa områden, minst 30 procent av budgeten ska gå till traditionellt ungdomsutbyte inom åtgärd 1, 23 procent till Europeiska volontärtjänsten och 4 procent till den nya åtgärden ” Ungdom i världen ” som naturligtvis har ett liknande syfte i sikte, för att inte tala om 15 procent till åtgärd 4, ” Ungdomsledare och stödstrukturer ” och minst 4 procent för stöd till samarbete på det ungdomspolitiska området, vilket innefattar Europeiska ungdomsveckan.
De som kan något om huvudräkning kommer att ha räknat ut att ca 24 procent av den totala budgeten återstår, och det är för att ge kommissionen flexibilitet och för att göra det möjligt att anslå mer pengar till Ungdomsveckan under ett år och göra mer för volontärtjänsten eller direkt ungdomsutbyte under ett annat.
Det är mycket viktigt att flexibiliteten byggs in.
Dock begär vi även att kommissionen ska se till att programmet blir mindre byråkratiskt.
Vi vill att ungdomsorganisationerna ska kunna planera framåt med tillförsikt, och kunna planera för perioder på flera år snarare än bara ett enda.
Vi vill att de ska få pengarna utan dröjsmål och att inte mer än högst fyra månader ska gå mellan ansökan och utbetalning av pengarna.
Denna slags flexibilitet har en positiv inverkan på föreningarna, särskilt de mindre ungdomsföreningarna, och gör att vi kan uppnå våra mål.
Som ni har nämnt vill vi precis som tidigare prioritera den ursprungliga åldersgruppen av deltagare.
Programmet bör därför inte inriktas på gränsfallen, på dem som är 13 eller 30 år, som kanske kan delta under särskilda förhållanden, utan bör som tidigare inriktas på huvudgruppen av dem som är mellan 15 och 18 år.
Vi skulle vilja se en ganska stor budget.
Jag anser det exempelvis att det är otroligt att vi i Europeiska unionen gör av med 6,5 miljarder i stöd till sockerproduktion, men när det handlar om livslångt lärande, ungdomsutbyte och kultur uppgår våra investeringar fortfarande till en struntsumma.
När det gäller ” Aktiv ungdom ” förespråkar parlamentet därför en ökning av finansieringen och en sänkning av kravet i Reimer Böges betänkande till 1 128 miljarder euro.
Jag betraktar detta som tillräckligt blygsamt, och vi måste göra en tydlig markering här.
Politiken mot diskriminering liksom ungdomsseminarierna mottas väl av ungdomarna och våra ändringsförslag är avsedda att placera dem i centrum, tillsammans med deltagande för ungdomar med sämre förutsättningar och möjligheten för alla unga människor att delta, inte bara teoretiskt, utan även praktiskt oavsett nationalitet och ras, kön eller sexuell identitet, var de bor, hur de försörjer sig eller till och med huruvida de saknar arbete.
Det handlar om att bygga upp intellektuell verksamhet, språkkunskaper och interkulturellt lärande och omsätta detta i praktiken.
Borde inte unga människor vara åtminstone lika mycket värda för oss som en del av det som används för stöd till odling av tobak?
Jag har för avsikt att ställa till besvär, särskilt för rådet, under så lång tid som behövs för att ändra uppfattning.
Det räcker inte med att sluta en ungdomspakt; den måste också genomföras!
Detta är första steget.
