# ID: svediakorp-gov460259
# author: Ján Figeľ, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: SK
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 506
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Jag vill upprepa mitt tack, inte bara för stödet utan även för den verkligt konstruktiva atmosfären under diskussionerna.
Detta visar vilken slags mognad som krävs för att utbildning och yrkesutbildning ska stå i centrum för EU-politiken och samarbetet mellan medlemsstaterna.
Jag har några förslag och kommentarer jag vill framföra.
Vi måste inse att det fortfarande är alltför tidigt att kommentera budgetsiffror, även om det ursprungliga politiska stödet har varit mycket starkt.
Tack vare parlamentets ståndpunkt får både budgeten och de två budgetfinansierade programmen för kultur och ungdom starkt stöd, och det skapar förväntningar om att de kommer att bli framgångsrika områden för framtida samarbete inom den utvidgade unionen.
En uppmaning att lansera program för tredje länder pågår också.
Programmet förväntas erhålla 1 procent av det totala budgeterade beloppet för samarbete med andra länder.
Dessa länder är ännu inte namngivna, men jag vill gärna betona att på samma sätt som samarbete har bedrivits och kommer att bedrivas med tredje länder inom ramen för Erasmus Mundus, kommer även Tempus och Tempus + att innefatta ett sådant samarbete.
Flera talare har hänvisat till livslångt lärande som en rättighet.
Detta innebär en stor förändring.
Vi strävar efter att skapa system, villkor, strategier och program för livslång utbildning i medlemsstaterna, och garantera deltagande och se till att människorna får en verklig plats inom systemet.
Även om det råder avsevärd skepticism och apati i Europa finns det andra kontinenter där debatten fortfarande inriktas på den grundläggande rätten till grundskoleutbildning, medan vi nu talar om rätten till livslångt lärande.
Detta är ett utmärkt exempel på samarbete mellan staterna.
När det gäller yrkeskurser eller yrkesinriktade utbildningar är Köpenhamnsprocessen och Bolognaprocessen nu mycket synligare.
Jag är övertygad om att det aktuella förslaget om att införa en europeisk ram för kvalifikationer, som är föremål för samråd med medlemsstaterna, kommer att ge rörlighet och erkännande av kvalifikationer ett verkligt uppsving.
Jag vill också upprepa det som Thomas Mann sagt, att delar av kvoten för placering av universitetsstuderande på företag kommer att flyttas från det nuvarande Leonardo da Vinci-programmet till Erasmuskvoten i det framtida programmet.
Även detta är värt att nämna.
Jag vill avsluta med några ord om de institutioner som Rolandas Pavilionis nämnt – institutioner som öronmärkts för stöd.
Om Europaparlamentet och rådet kan enas om detta, kan kommissionen ge sitt stöd till att institutioner tas med i förteckningen över kandidater.
Vid European Inter-University Centre for Human Rights and Democratisation (EIUC) i Venedig förs diskussioner om hur förordningen om mänskliga rättigheter ska anpassas och vi vill vara förberedda för framtiden och finna lösningar som kan möjliggöra fortsatt finansiering för denna institution.
Detta var i stort sett allt jag ville diskutera.
Jag noterar med tillfredsställelse att utbildning har blivit en fråga om samsyn mellan utskotten, liksom mellan politiska grupper och enskilda.
Det är en bra förutsättning för framgång.
