# ID: svediakorp-gov460176
# author: Luís Queiró (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 360
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Den inre situationen i Iran har under ett antal år gett avsevärd anledning till oro.
Iran och dess politik av brott mot de mänskliga rättigheterna, av underlåtenhet att upprätthålla värden som frihet och demokrati och, viktigast av allt, bristen på respekt för människoliv – ute i världen, regionalt och i själva Iran – har haft en oroväckande destabiliserande inverkan.
Mot denna bakgrund ger Irans aktiviteter på kärnenergiområdet ytterligare anledning till oro.
EU har på senare år intagit en attityd av aktivt och öppet samarbete i sin politik gentemot de iranska myndigheterna i hopp om att nå resultat.
Man kan knappast säga att detta har varit framgångsrikt.
Den resolution som har antagits i dag är ytterligare ett försök i den riktningen, men nu är det dags att fråga sig om detta är det enda sättet att komma framåt eller om det är nödvändigt att bredda det internationella samarbetet för att med diplomatin som vapen tvinga Iran att leva upp till sina internationella skyldigheter och att respektera miniminormer på nationell nivå.
Vi kommer att hålla ett vaksamt öga på händelseutvecklingen.
. – I sina förbindelser med länderna i det internationella samfundet, och särskilt med afrikanska länder, måste EU en gång för alla acceptera att utan demokratisering och allt som en sådan innebär kommer alla försök till samarbete och hjälp i bästa fall att vara improduktiva och i värsta fall kontraproduktiva.
När det gäller Etiopien, där förhoppningarna hos en befolkning som utsatts för tio års lidande nyligen gäckades, är det vår plikt att göra vägen mot demokrati livskraftig.
Afrika får inte vara ett område där orättmätiga regeringar godtas som om detta vore oundvikligt.
I detta sammanhang måste det budskap som sänds till Etiopien genom denna resolution tydligt förstås.
Låt oss slutligen skrida till handling först och främst för våra principers och våra befolkningars skull.
Låt oss emellertid också ha klart för oss att vi gör det även i vårt eget intresse.
Afrika får inte vara en kontinent varifrån de som inte har något av förståeliga skäl vill fly.
