# ID: svediakorp-gov460135
# author: Zdzisław Kazimierz Chmielewski (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 797
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman!
Mitt betänkande handlar om förslaget till rådets förordning om bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder i Östersjön, Bälten och Öresund av den 14 mars 2005.
Denna förordning är ett i en lång rad av EU-dokument som syftar till att å ena sidan samla existerande lösningar och å andra sidan sprida deras tillämpning till att inkludera de 10 nya medlemsstaterna.
Fyra av dessa ligger ju som bekant vid Östersjön.
Det bör påpekas att redan från start var rådets förslag inte till de fyra ovannämnda medlemsstaternas belåtenhet.
Flera nyckelartiklar avvisades direkt.
Som föredragande och som medborgare i ett av dessa länder fann jag mig i en mycket svår position.
Mitt land är faktiskt ett av dem som troligen kommer att påverkas mest av det nya direktivet.
Jag var tvungen att hitta en väg genom denna politiska labyrint, vilket inte var en lätt uppgift.
Som så ofta är fallet utmanades jag att hitta en fördelaktig kompromiss, vilket var särskilt svårt i detta fall, eftersom det rörde tekniska fiskeåtgärder som inte är särskilt mottagliga för medlingsansträngningar.
Oavsett de underliggande politiska avsikterna finns det andra faktorer som påverkar fisketekniken, framför allt synpunkterna från dem som berörs på en praktisk nivå, nämligen yrkesfiskarna, och fisken själv, som är tämligen omedveten om politiska medlingsansträngningar.
Lyckligtvis visade det sig vara möjligt att minska antalet kontroversiella frågor till enbart ett fåtal mycket viktiga.
Vi är skyldiga berörda ledamöter och företrädare för Europeiska kommissionen ett tack för deras ansträngningar i detta avseende.
Viktigast av allt var att de lyckades få till stånd en kompromiss när det gällde frågan om torskfiskeutrustning.
Torsk är den viktigaste fisken i Östersjön och den huvudsakliga inkomstkällan för dem som fiskar där.
Förutom den selektionspanel för ungfisk som rekommenderas i rådets förslag och som kallas Bacoma-fönstret – och jag vet att detta är bara en detalj – kom fiskeriutskottet och Europeiska kommissionen överens om att använda det billigare, beprövade och utprovade T90-fönstret.
Det är kvalitetsmässigt helt likvärdig.
Detta var en polsk och tysk idé.
Efter möten ansikte mot ansikte med förslagets författare kunde de mest uppenbara svagheterna rättas till genom att ta med viktiga definitioner av fiskeutrustningen som nämnts i flera artiklar.
Den viktigaste av dessa definitioner gällde förlängningsstycket, som ofta nämns i förordningen.
Tack vare de ansträngningar som gjorts kunde mycket oro dämpas, och de kontroversiella restriktionerna i ett antal av bestämmelserna tonades ned.
Flexibiliteten i vissa artiklar blev också tydligare.
Som ett resultat av detta kunde föredraganden dra tillbaka ändringsförslag 16 och banta fem andra ändringsförslag som i synnerhet gällde den restriktiva artikel 6, vilken kommissionsledamoten redan har hänvisat till.
Denna artikel är en källa till oro för hela fiskesektorn i Östersjön, eftersom den kräver ett förbud för viss fiskeutrustning som används regelbundet.
Vi har också problemet med drivgarn för laxfiske, som gett upphov till flest diskussioner i Europaparlamentets fiskeriutskott.
Enligt den polska fiskebranschen är resten av Europeiska unionen av den uppfattningen att drivgarn utgör ett allvarligt hot för vattenlevande däggdjur, speciellt för tumlare, om de används för laxfiske.
I södra Östersjön utgör dock inte dessa nät något hot, eftersom tumlare är extremt sällsynta där.
Ett beslut att förbjuda dessa nät i den delen av Östersjön skulle hindra omkring 60 polska fartygsägare från att fiska lax.
Medveten om båda aspekter av det problem som dessa nät utgör, å ena sidan EU: s krav när det gäller skydd av resurser i Östersjön och å andra sidan laxyrkesfiskarnas levebröd och framtid, föreslog föredraganden den enda möjliga kompromisslösningen i denna situation.
Det var att ta hänsyn till rådets rekommendationer och på samma gång utföra pålitliga utvärderingar av Östersjöns vatten.
Bedömningen bör kartlägga sakernas faktiska tillstånd och utvärdera de faktiska effekterna på vattenlevande däggdjur av dessa nät och annan snärjande utrustning.
Bedömningen ska vara klar senast 2008.
Här slutar redovisningen av mitt betänkande.
Jag utmanades att flytta berg, och liksom alla andra parlamentariska kompromisser uppfyller betänkandet villkoren för kammarens godkännande trots att det inte kan göra alla nöjda hela tiden, framför allt inte de polska yrkesfiskarna.
Vår kompromiss uppfyller ovannämnda villkor, och fiskeriutskottet godkände den till slut enhälligt.
Jag har redan tackat de ansvariga ledamöterna, övriga ledamöter av fiskeriutskottet och Europeiska kommissionens experter.
Jag vill också tacka alla andra experter, forskare och tillverkare av fiskeutrustning från de baltiska staterna som frivilligt erbjöd sig att hjälpa föredraganden att sätta sig in i denna mycket viktiga aspekt av fiskeverksamheten, en aspekt som dessutom är krävande, eftersom det krävs expertkunskaper.
