# ID: svediakorp-gov460126
# author: Lidia Joanna Geringer de Oedenberg (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 363
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman!
Det var sannerligen på tiden att problemen i städerna och den urbana dimensionen fick den prioritet de förtjänar i genomförandet av sammanhållningspolitiken.
Detta är särskilt angeläget med tanke på att ungefär 80 procent av EU: s befolkning bor i städer, något som redan har framhållits flera gånger i parlamentet i dag.
Städerna är av avgörande betydelse för den regionala utvecklingen, liksom för att målen från Lissabon och Göteborg ska uppnås.
Det är städerna med omgivningar som utöver ekonomisk, social och territoriell sammanhållning genererar tillväxt och förnyelse.
Å andra sidan tenderar emellertid de mest komplicerade problemen att koncentreras till städerna.
Jag tänker på social utslagning, geografisk och etnisk segregering, våld, droger, miljöförstöring, arbetslöshet och olaglig handel.
Det finns markanta skillnader mellan olika EU-länder när det gäller stadspolitik, framför allt efter den senaste utvidgningen och anslutningen av tio nya medlemsstater.
Skillnaderna beror dels på att graden av ekonomisk utveckling varierar, dels på att vissa nya medlemsstater över huvud taget inte har någon stadspolitik på nationell och regional nivå.
Vi har särskilt i de nya medlemsstaterna sett att problemen i städerna har olika sidor – det handlar bland annat om fastighetsförvaltningen, en eftersatt infrastruktur, ett otillräckligt utbyggt transportnät samt brister i miljöskydd och avfallshantering.
Det är också framför allt i de nya medlemsstaterna som vi finner de mest påtagliga problemen till följd av social utslagning eller boende i förfallna, monteringsfärdiga betongkomplex.
Det är därför mycket viktigt för dessa länder att det satsas ordentligt på att rusta upp det postindustriella samhällets bostadsområden.
Kommissionen bör skyndsamt vidta effektiva åtgärder för att samordna stadspolitiken.
Kommissionen måste först och främst ta fram verktyg för urban utveckling, få till stånd ett utbyte av bästa metoder och erfarenhet samt igångsätta gemensamma projekt som förstärker det interregionala och transnationella samarbetet.
Först då kan de nya städerna inom EU bli en tillgång för unionen i stället för en belastning, och därför är Jean Marie Beaupuys betänkande så viktigt.
Jag stöder det och tackar honom så mycket för hans arbete.
