# ID: svediakorp-gov460117
# author: Sarah Ludford (ALDE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 404
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
I budgeten finns det en hel avdelning som ägnas åt jordbruk och landsbygdsutveckling, vilket faktiskt lägger beslag på hälften av alla tillgängliga EU-medel.
Det finns dock ingen rubrik om stöd till städer, förutom att, som Jean Marie Beaupuys betänkande påminner oss om, fyra femtedelar av européerna bor i städer och tätbebyggda områden.
Vissa av de största försakelserna, största behoven och de största miljöriskerna finner man i städer och tätbebyggda områden.
Jag vill emellertid säga till Marcin Libicki att de också är källan till EU: s största dynamik, framgång och kulturella rikedom.
Vi betalar räkningarna.
Jag kan och argumenterar verkligen för de åtta miljoner invånare i London som ingår i min valkrets att de borde betala för hållbar landsbygdsutveckling.
Åtta miljoner är en siffra, som helt apropå gör oss till en större stadsstat än 11 medlemsländer, men utan motsvarande representation.
Jag kan och kommer emellertid inte att övertyga dem om att deras surt förvärvade skattepengar ska hjälpa en spannmålsmagnat att införskaffa sig ytterligare en Mercedes.
Jag kan heller inte i ärlighetens namn förklara för dem varför den 80-procentiga majoritetens intressen är så pass förbisedda inom EU-politik.
Det är därför jag välkomnar Jean Marie Beaupuys betänkande och naturligtvis också hans ledarskap för Europaparlamentets tvärpolitiska grupp Urban-bostäder.
Jag välkomnar också kommissionsledamot Danuta Hübners löfte om en undersökning av städers bidrag till regional utveckling och av Förenade kungarikets tydliga avsikter att göra urban utveckling till ett specifikt mål.
Det är synd att det inte finns någon företrädare för ordförandeskapet här i dag.
Det jag själv är särskilt bekymrad över är den rättsliga politikens och säkerhetspolitikens inverkan på urbana områden.
Asyl och invandring, och politik som ska angripa brott och terrorism, är av avgörande betydelse för städer.
Det är hit de flesta invandrare kommer.
Det är bland de etniska minoritetsgrupperna i städer som London, Paris, Madrid, Amsterdam och Bryssel som vi söker samarbete för att besvara terroristhot.
Men det är där främlingskap och fattigdom ger upphov till det spända förhållande som den repressiva politiken endast underblåser.
Jag skulle vara tacksam om föredraganden kunde – som han snällt antydde att han önskar göra – utföra några muntliga små ändringar för att nämna politiska åtgärder för rättvisa, säkerhet och frihet i sitt utmärkta betänkande.
