# ID: svediakorp-gov460110
# author: Gisela Kallenbach, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 368
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Vår grupp välkomnar varmt detta initiativbetänkande och är tacksamma för det utmärkta samarbetet.
Mycket som har tagits upp i detta betänkande återspeglar arbetet i intergruppen för stadsplanering, där föredraganden är ordförande.
Det är inte endast städer och tätbebyggda områden, utan också civila samhällen som står inför en större utmaning och ett utmärkt tillfälle att rapportera om den europeiska politiken och dess mål.
I Leipzig, som jag kommer ifrån, har program som Urban II åstadkommit enastående resultat, inte minst genom att involvera allmänheten.
Direkt deltagande möjliggör ett europeiskt perspektiv på lokal nivå.
Om vi kastar bort detta tillfälle får vi inte förvånas över att många människor i Europa upplever besluten som fattas i Bryssel eller Strasbourg mer som inblandning i deras inrikes frågor än som långsiktiga åtgärder.
Det som krävs här i dag är en övergripande strategi för stadsplanering, som utöver arbeten involverar frågor kring lämplighet för barn och äldre medborgare, tillgång till bostäder till överkomligt pris eller utveckling av transportförbindelser.
Den urbana dimensionen måste dock också bli en horisontell uppgift för kommissionens generaldirektorat, som ser till att det återspeglas på alla politiska områden.
Vare sig det gäller strukturfonder eller strategierna från Lissabon och Göteborg, kan inte EU-politik nå framgång utan att städer och regioner är involverade.
Jag spetsade öronen när jag enligt en nyligen utförd undersökning hörde att 75 procent av städer och kommuner inte har någon uppfattning om vad Lissabonstrategin är.
Efter det som kommissionsledamoten rapporterat i dag borde det ge våra medlemsstater mycket att tänka på, och de kanske blir villiga att genomföra partnerskapsprincipen på frivillig grund, men är inte redo att låta sig bindas av den.
De är antagligen mindre benägna att dela på makten.
Jag ser därför med mycket spänd förväntan fram emot bedömningarna och förslagen om hållbar urban utveckling, som kommissionsledamoten tillkännagav denna eftermiddag.
Detta är den rätta metoden för att verkligen få europeisk sammanhållningspolitik att fungera, och jag ser fram emot ett fortsatt utmärkt samarbete mellan kommissionen, parlamentet och eventuellt rådet.
