# ID: svediakorp-gov460096
# author: Vladimír Špidla, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: CS
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 481
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Mina damer och herrar!
Jag vill tacka er för den debatt som just har ägt rum.
Jag anser att vi kan dra flera grundläggande slutsatser av den.
En del av dessa slutsatser finns förstås med i det ursprungliga betänkandet, men i dag har de upprepats med förnyad relevans, och ibland backats upp med nya argument.
Det råder ingen tvekan om att kvinnor löper större risk att drabbas av fattigdom, vilket innebär att lika möjligheter inte kan komma på fråga i ett samhälle där det ena könet uppenbarligen har färre möjligheter.
Trots alla framsteg i jämställdhetspolitiken och den utveckling som har skett, har vi därför fortfarande lång väg kvar.
Ett annat påtagligt problem som har uppstått är att fattigdom utgör ett särskilt hot mot kvinnor i vissa sociala situationer, även om detta hot förstås alltid är närvarande för kvinnor under hela livet.
Demografiskt åldrande innebär att vi står inför problemet med fattiga änkor och framför allt fattiga ensamstående kvinnor, och denna fråga måste beaktas.
Enligt min mening gjorde debatten också klart att vi inte kan ta utvecklingen för given, eller med andra ord lita på att framsteg kommer att ske en vacker dag och att situationen successivt kommer att bli bättre för varje år tills vi når de resultat som vi vill ha.
Den typen av framsteg kräver mycket hårt arbete på alla plan, särskilt på medlemsstatsnivå.
Vi har också hört debattinlägg om vikten av en minimiinkomst, och jag vill bara nämna att vi kommer att lägga fram ett meddelande om detta i slutet av året.
Jag tror att det kan bli början på en grundläggande och ingående debatt om begreppet minimiinkomst och om hur varje enskild medlemsstat behandlar denna fråga.
Mina damer och herrar!
Jag vill återigen tacka er för det betänkande som har lagts fram.
Jag har studerat det mycket noggrant, och det tycks bara vara en enda punkt som jag inte helt förstår.
Jag tror mig ha förstått de grundläggande principerna, eftersom de redan har föreslagits under vissa debatter här i kammaren, nämligen att en mycket stor del av det arbete som utförs är inofficiellt och försummat när det gäller den officiella ekonomin och bruttonationalinkomsten, trots att arbetet i högsta grad är verkligt.
Så uppfattar jag den del av betänkandet som handlar om livets ekonomi, och jag ville bara säkerställa att det verkligen var vad som menades, eftersom det givetvis vore intressant att föra en strukturerad debatt om detta.
Därför vill jag återigen tacka er, mina damer och herrar, för det betänkande som har lagts fram.
Slutsatserna av det är utan tvekan inspirerande och kommer att ha betydelse för EU: s arbete med att utrota fattigdomen och skapa lika möjligheter.
