# ID: svediakorp-gov460066
# author: Nikolaos Sifunakis (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 374
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Initiativbetänkandet av Miguel Portas om integration av invandrare i Europa med hjälp av skolor och flerspråkig undervisning handlar om en mycket viktig fråga som berör alla medlemsstaterna i samma utsträckning.
I diskussionerna i vårt utskott fick det här betänkandet stöd av alla, och vi gratulerade Miguel Portas.
Invandrarbarn i skolåldern som bor i våra länder måste få sina rättigheter utökade från rätten att lära sig värdlandets språk till rätten att lära sig sitt modersmål och ta del av sitt ursprungslands kultur.
Inlärningen av modersmålet bör dock inte ske på bekostnad av värdlandets språk, vilket måste förbli det huvudsakliga undervisningsspråket.
Den flerspråkighet som unionen värnar om som ett sätt att föra en dialog mellan kulturer får därmed en ny integrationsdimension.
Den förstärker det tvärkulturella som en ny undervisningsstrategi, och den värnar om det mångkulturella som ett speciellt kännetecken för Europa, samtidigt som den framhåller våra samhällens potential att favorisera en viss utveckling.
Under de senaste decennierna har större delen av invandringen i Europa varit intern, det vill säga att människor har flyttat inom Europas gränser.
Dessa förflyttningar har definitivt förändrat det kulturella landskapet i många länder.
I Grekland utgör till exempel den fast boende utländska befolkningen 10 procent av den totala befolkningen.
Grekland har förändrats från att vara ett land som människor emigrerar från till att bli ett land som tar emot invandrare, av vilka de flesta är i arbetsför ålder.
De har barn i skolåldern och har kommit till vårt land för att stanna.
Icke desto mindre kan vi inte bortse ifrån att främlingsfientlighet och rasistiska reaktioner ökar i en oroande omfattning när länderna får alltmer blandade nationaliteter.
Detta är en verklighet som överförs till skolorna, vilka fungerar som samhällets spegel.
Fram till helt nyligen byggde våra utbildningssystem på assimileringslinjen, som innebar att det faktum att det fanns invandrarbarn i skolorna med annat språk och annan kultur än det officiella språket och den officiella kulturen i landet betraktades som ett problem som måste lösas.
Därför antog Grekland 1996 en lag som gjorde tvärkulturell utbildning till en grundpelare i utbildningssystemet.
