# ID: svediakorp-gov460065
# author: Manolis Mavrommatis (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 292
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Flödet av invandrare till Europeiska unionen, som ökade avsevärt efter 1980-talet, bekräftar behovet av att i medlemsstaternas skolor vidta särskilda pedagogiska stödåtgärder för barn vars modersmål skiljer sig från språket i deras sociala miljö.
Medlemsstaterna bör därför stödja varje åtgärd som värnar den språkliga mångfalden och begränsa de tekniska svårigheter som gör att målet inte kan nås.
I utbildningssystemen bör alla elever lära sig utländska språk, eftersom målet för Europeiska unionen är och alltid har varit ett verkligt flerspråkigt europeiskt samhälle.
Dessutom är syftet med institutionernas verksamhet inom denna ram att garantera lika utbildningsrättigheter för barn som talar ett annat språk i sin familjemiljö.
Varje politisk åtgärd som bidrar till att utplåna alla former av diskriminering är välkommen.
Flerspråkigheten har alltså två dimensioner.
Å ena sidan har den en funktionell uppgift som ett verktyg för kommunikation mellan folk av olika ursprung.
Å andra sidan är den ett viktigt medel för att forma en europeisk identitet.
Om vi lär oss att tala andra språk än vårt modersmål blir vi dessutom öppnare inför andra, inför deras kulturella värderingar och deras åsikter.
Flerspråkigheten skapar nya utsikter och är utan tvekan en viktig faktor för att främja social integrering och uppmuntra sociala kontakter i Europeiska unionen.
Dessutom får vi inte glömma bort att den bidrar till att skapa en verkligt enhetlig europeisk arbetsmarknad som erbjuder medborgarna möjlighet att fullt ut utnyttja rättigheten att bosätta sig, arbeta och studera i en annan medlemsstat.
Vårt mål bör därför vara att forma ett samhälle där andelen flerspråkiga medborgare, som faktor för att ena samhället som helhet, stadigt ökar.
