# ID: svediakorp-gov460062
# author: Ján Figeľ, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 620
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag vill inleda med att gratulera Miguel Portas till hans betänkande, som är ett relevant bidrag till en viktig debatt.
Situationen i EU har förändrats mycket sedan det senaste direktivet om utbildning för barn till migrerande arbetstagare antogs 1977.
Sedan dess har antalet migrerande arbetstagare och antalet språk som talas av invandrare i unionen ökat avsevärt, och själva unionen har utvidgats.
Dessutom är antagandet att invandrare och deras barn ska återvända till sina ursprungsländer inte längre giltigt.
Invandrare stannar i värdländerna.
Invandrarbarnens undervisningsbehov är olika och mer sammansatta, nu när de omfattar andra och tredje generationerna.
Europa har blivit ett verkligt flerspråkigt område, och det är i detta sammanhang som vi måste främja språk och språkinlärning.
Miguel Portas betänkande ger mig tillfälle att informera er om vad vi redan gör och vad vi har för avsikt att göra i framtiden.
Först och främst fastställs konkreta mål i arbetsprogrammet om utbildningssystemen i EU.
I detta sammanhang omfattar det allmänna målet om ett bättre aktivt medborgarskap, lika möjligheter och social sammanhållning frågor som den om invandrares och deras barns tillgång till utbildning.
Tre av EU: s fem -riktmärken är särskilt relevanta i detta sammanhang med avseende på invandrargrupper.
Det första är att minska antalet elever som avbryter sin skolgång, det andra är att höja den uppnådda utbildningsnivån och det sista riktmärket som gäller invandrare är att minska antalet lågpresterande i fråga om läskunskaper.
Vi genomför också handlingsplanen ” Främjande av språkinlärning och språklig mångfald ”, som antogs 2003.
Låt mig erinra om dess huvudprinciper.
För det första: språkinlärning är en livslång process som bör utvidgas till att gälla alla medborgare.
Alla bör studera sitt modersmål och ytterligare två språk från tidig ålder.
För det andra: ett urval av flera språk bör vara tillgängligt, däribland invandrarspråk.
För det tredje: föräldrar och pedagogisk personal behöver bättre information om fördelarna med att lära sig främmande språk tidigt.
För det fjärde: integrerat lärande av språk och innehåll, där elever undervisas i ett ämne på ett främmande språk, är ett viktigt inslag för att nå EU: s mål om språkinlärning.
Gemenskapsprogrammen, särskilt Comenius, Grundtvig and Lingua inom ramen för Sokrates, ger stöd till en lång rad projekt, alltifrån klass- och lärarutbyten till utveckling och spridning av undervisningsmetoder.
Det framtida programmet för integrerat livslångt lärande kommer att erbjuda nya möjligheter.
Främjande av språkinlärning och språklig mångfald är ett specifikt mål för det framtida nya programmet.
Övergripande åtgärder kommer att stödja nätverk för språkinlärning och språklig mångfald.
Det europeiska nätverket för skolor, som omnämns i Miguel Portas betänkande, kan mycket väl stödjas av programmet.
Flerårig finansiering kan göras tillgänglig, vilket skulle garantera stabilitet och kontinuitet i finansieringen.
I Kultur 2000-programmet uppmuntras interkulturell dialog och utbyten mellan europeiska och utomeuropeiska kulturer.
Denna dimension kommer att förstärkas ytterligare i Kultur 2007-programmet.
Jag skulle vilja nämna två initiativ på kulturområdet som ligger i linje med betänkandet.
Först och främst vill jag nämna att jag förra veckan lade fram ett förslag om att utlysa 2008 till det europeiska året för interkulturell dialog, som antogs av kommissionen.
Jag hoppas före årets slut kunna lägga fram en ny strategi för flerspråkighet för kollegiet, det första policydokumentet om flerspråkighet i Europeiska unionen.
Låt mig avslutningsvis återigen tacka Miguel Portas för hans inspirerande betänkande och idéer som jag tillsammans med mina kolleger kommer att titta noga på.
Jag ser därför fram mot våra kommande diskussioner.
