# ID: svediakorp-gov460061
# author: Miguel Portas (GUE/NGL ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 724
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Jag vill först tacka skuggföredragandena, som har hjälpt till att utarbeta betänkandet.
Tack vare deras ändringsförslag kunde texten nå plenum med en klar majoritet i utskottet för kultur och utbildning i ryggen.
En kommentar till innan jag börjar: Utbildningspolitiken är medlemsstaternas exklusiva ansvar.
Detta är inget som jag har bestämt, utan det framgår av de gällande fördragen.
I alla händelser är det inom ramen för de nuvarande reglerna möjligt att göra mer och mycket bättre för att underlätta integreringen av invandrargrupper genom våra utbildningssystem.
Detta är syftet med betänkandet.
Herr talman!
Varken migrationsflödena inom gemenskapen eller de utifrån kan stoppas, även om politikerna skulle vilja det.
Migrationen har under senare årtionden skapat nya identitetsproblem.
Ju sämre levnadsförhållanden och ju lägre integrationsnivå för de nya grupperna, desto svårare är det för dem att övervinna dessa problem.
Dessutom har arbetslösheten i Europa gett upphov till en känsla av osäkerhet bland muslimska grupper.
Det hjälper föga att förklara att antalet invandrare inte påverkar arbetslöshetssiffrorna och att det är invandrarna som utför det byggnadsarbete som våra nationer är stolta över.
Mot bakgrund av det stegrande antalet krig och terrordåd förlorar den väl övervägda och rationella debatten sin tyngd.
Vi lever i en tid av demagogi, populism och fundamentalism.
Det är därför EU: s och medlemsstaternas uppgift att driva en god integrationspolitik, som är det enda egentliga alternativet till å ena sidan gettobildning och å andra sidan försök till påtvingad assimilering av grupper vars livsstil och sedvänjor skiljer sig från dem i värdlandet.
Förslagen i betänkandet grundar sig således på en enkel tanke, nämligen att alla som lever i våra samhällen – oavsett hudfärg, kön, språk, tro eller rättslig status – har rätt till utbildning, en linje som kommer till uttryck i de olika beslut som EU: s institutioner har fattat.
Skolsystemen ska garantera att invandrare och deras barn inte bara lär sig värdlandets språk, utan även sitt modersmål.
I ett direktiv från 1977 fastslås denna rättighet för invandrare från länder inom gemenskapen.
Det är nu dags att utvidga rättigheten till grupper som kommer från andra delar av världen.
Herr talman!
Jag ska nu övergå till frågan om goda rutiner.
Några ledamöter i kammaren har barn som studerar vid Europaskolor som unionen har inrättat för att underlätta integreringen av EU-anställda.
Tonvikten i dessa skolor ligger på integrerat lärande av språk och innehåll.
Eleverna tänker och studerar både på värdlandets språk och på sitt modersmål.
Jag tror att alla är stolta över denna flerspråkiga utbildning, som syftar till att våra barn ska se framtiden an med tillförsikt.
Det är så det bör vara.
Likväl får det som vi vill ha för våra barn inte vara en lyx för privilegierade invandrare, utan det måste i stället vara normen för utbildningssystemen i EU.
Under ett besök i Hamburg kunde jag se hur detta system har införts med framgång i statliga skolor.
I nio grundskolor finns det klasser där tyska barn går tillsammans med barn som har ett annat modersmål.
Undervisningen bedrivs på båda språk, med två lärare per klass.
De senaste fem åren har invandrarföräldrar gjort sitt yttersta för att få in sina barn i dessa klasser, även om de bor på andra sidan staden.
Portugiser, italienare, spanjorer, polacker och turkar har dragit fördel av detta pilotprojekt, som ger resultat.
Även om undervisningsprojektet inte kan genomföras överallt och inte är det sista ordet när det gäller flerspråkig utbildning, så visar det vägen framåt.
Denna framtidssyn utgör utgångspunkt i mitt betänkande.
Det tredje viktiga förslaget i betänkandet handlar om att inrätta ett europeiskt nätverk av skolor till vilket projekt för integrerat lärande av språk och innehåll kan ansöka om att ansluta sig.
Problemet är att bilaterala överenskommelser mellan medlemsstater ställs mot väldiga budgetnedskärningar och bristande politisk vilja.
Ett särskilt budgetanslag inom ramen för programmet ” Livslångt lärande ” för att främja nätverket skulle stimulera intresset och driva på den flerspråkiga utbildningen.
Detta är det minsta vi kan göra!
