# ID: svediakorp-gov460043
# author: Nina Škottová (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: CS
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 421
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Det är inte troligt att någon ledamot av parlamentet kommer att motsätta sig initiativet för att främja utbildningen i EU som en del av Lissabonstrategin.
Samhället gynnas på många plan av att utbildning främjas, och i Lissabonstrategin, vars mål är att åstadkomma en mycket dynamisk och konkurrenskraftig ekonomi, betonas att utbildning har en bärande funktion som hörnsten eller grundpelare.
Med tanke på detta hade jag förväntat mig att man i dagens betänkande åtminstone skulle fastställa provisoriska mål och en strategisk ram med delmål på vägen dit, med andra ord tillhandahålla en mer lättbegriplig struktur.
Även om jag är glad över att ” Europaparlamentet betonar den avgörande roll som universiteten spelar ” i betänkandet, så sker detta i punkt 21 som är näst sista punkten.
Det enda som kommer efter är en anvisning till talmannen om att vidarebefordra resolutionen.
Ändå är rekommendationen att ” deras [universitetens] betydelse stärks genom ökade synergier mellan högre utbildningar i Europa, det europeiska forskningsområdet, europeiskt livslångt lärande och näringslivet ” av så stor betydelse att den kan ses som en strategisk prioritering.
Med tanke på hur mycket tid jag har på mig är det naturligtvis omöjligt för mig att diskutera varje detalj av dessa synergier som i slutändan skulle kunna leda till modernare universitet och därmed bättre universitetsutbildning.
Emellertid vill jag betona några saker.
Det är ett välkänt faktum att forskning omvandlar pengar till kunskap och att innovation omvandlar kunskap till pengar.
Att öka anslagen till universiteten på ett godtyckligt sätt kommer dock inte att ge önskvärt resultat.
Att universiteten ger sig in på innovationsområdet är en av de avgörande strukturförändringar som EU bör ge sitt fulla stöd.
Ekonomisk forskning har visat att samarbete mellan universitet och näringsliv, tillgång på kapital till innovation och utveckling, samt främjandet av offentliga-privata partnerskap, på ett betydande sätt bidrar till ett lands samlade innovationspotential.
Sådana områden erbjuder således stora möjligheter för en målinriktad, effektiv och meningsfull användning av EU-medel som på så sätt kan fungera som drivkraft och katalysator för åtgärder som syftar till att förbättra innovationspotentialen.
Projektens kvalitet, snarare än att de uppfyller invecklade offentliga krav, måste vara den avgörande faktorn när man beviljar sådana medel.
Rättframma, flexibla och transparenta projekt, tillsammans med de relevanta rättsliga förutsättningarna, är av central betydelse om moderniseringen av universiteten ska ta fart.
