# ID: svediakorp-gov459995
# author: Maria Martens, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 473
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr kommissionsledamot!
Jag märker att ni är starkt engagerad i detta ämne.
Jag anser att vi skulle glädja oss över ett meddelande i vilket man föreslår en långsiktig strategi för att uppfylla millennieutvecklingsmålen i Afrika.
Detta är positivt, och det är ett sunt initiativ.
Det krävs en ambitiös plan för att stödja Afrika söder om Sahara.
Herr talman!
Jag vill först och främst kommentera förfarandet, som faktiskt är fruktansvärt.
Kommissionen lade fram sin rapport i dag och värdesätter parlamentets bidrag, men om vi vill göra en insats i tid och lägga fram en ståndpunkt har vi redan missat tåget för ändringsförslag.
Detta är inte en idealisk situation.
En annan komplicerad fråga är att jag har mottagit klagomål på kommunikationen med afrikanerna.
Detta borde faktiskt vara omöjligt, och jag är därför nyfiken på hur man anpassar rapporten till de 23 prioriteringar som formulerades av själva Afrikanska unionen.
Som man redan har nämnt är det brådskande med en ny strategi för Afrika.
Fattigdomen är värst där, och den blir allt värre.
Man har redan gett mycket bidrag, men allt för lite har åstadkommits.
Samtidigt som man tydligt blottlägger problemen i rapporten och lägger fram användbara lösningar kan man inte övertyga mig att, som kommissionsledamoten ofta säger till oss, man genom denna nya strategi kan göra mer på ett effektivare och snabbare sätt, inte minst p.g.a. förväntningarna på vårt eget europeiska funktionssätt.
Som kommissionsledamoten sa är det viktigt att vi håller samman och samordnar vår egen strategi om vi vill öka effektiviteten.
Jag tvivlar på om denna nya strategi verkligen erbjuder de rätta instrumenten för detta.
Mycket kommer emellertid också att vara beroende av den politiska viljan i medlemsstaterna och hos de ansvariga inom kommissionen.
När det gäller Afrika tar kommissionen helt riktigt upp Afrikas mångfald och behovet av att de afrikanska staterna godtar äganderätten.
Det främsta ansvaret ligger hos dem.
När det gäller strategin gör inte kommissionen tillräcklig åtskillnad mellan de s.k. stabila staterna och de labila.
Det är önskvärt med äganderätt i båda fall.
Vi i EU måste emellertid använda andra instrument i båda fall; därav denna vädjan, i mitt betänkande, för ett tudelat tillvägagångssätt.
Det är rätt och riktigt att kommissionsledamoten nämner millennieutvecklingsmålen som vår startpunkt och vårt slutmål.
Det är därför jag är överraskad över en rad förslag, t.ex. rörande större infrastrukturprojekt, utbyten mellan universitet eller Nyerere- eller Erasmusprogrammen.
Samtidigt som de är bra idéer kan jag inte riktigt följa dem när de handlar om prioriteringar i kampen mot fattigdomen.
Min tid är slut.
Jag litar på kommissionsledamoten, som jag även skulle vilja tacka för hans engagemang.
