# ID: svediakorp-gov459994
# author: Louis Michel, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,703
# sentences: 77
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, ärade ledamöter, mina damer och herrar!
Innan jag börjar skulle jag vilja uttrycka min sorg och indignation till följd av helgens händelser i Darfur.
Förlusten av två soldater och två civila som ingick i Afrikanska unionens fredsbevarande styrkor i Darfur har varit en chock för oss alla.
Europeiska kommissionen fördömer kraftfullt denna grymma och fega handling.
Jag vill uttrycka mina uppriktigaste kondoleanser till Afrikanska unionen och till alla soldater som ingår i styrkan, och jag skulle vilja säga till dem att EU stöder dem mer än någonsin i sökandet efter fred.
Herr talman, ärade ledamöter!
I och med antagandet i dag av unionens strategi för Afrika anser jag att kommissionen tar ett mycket stort steg mot ett nytt politiskt partnerskap mellan Europa och Afrika – ett strategiskt, solitt och rationellt partnerskap mellan å ena sidan ett utvidgat EU och å andra sidan ett förnyat Afrika.
Alltför länge har förbindelserna mellan EU och Afrika karakteriserats av inkonsekvens mellan fastställandet och genomförandet av strategierna; mellan å ena sidan vissa medlemsstaters handlingsstrategier och å andra sidan kommissionens dito; mellan förhållningssättet som intagits i Afrika söder om Sahara och det som gäller i Nordafrika; mellan samarbete i samband med handel och samarbete i samband med ekonomisk utveckling; och mellan initiativ i samband med traditionell socioekonomisk utveckling och åtgärder i samband med strategisk politik.
Varken EU eller Afrika kan tolerera att denna situation fortgår.
Syftet med den nya strategin för Afrika som jag lägger fram för er i dag är, därför, att ge EU en gemensam, övergripande och integrerad ram för hantering av dess långfristiga förbindelser med Afrika.
För första gången behandlar EU på ett sammanhållet sätt Afrika som en helhet från Kairo till Kapstaden.
Även om Afrika har åtskilliga ansikten, åtskilliga historier och olika behov, har det nu som ett enda väsen gett sig ut på vägen mot politisk, ekonomisk och kulturell integration av hela kontinenten.
Detta åtagande har fått ett konkret uttryck genom ansträngningarna för att integrera de regionala ekonomiska gemenskaperna och genom ” Nytt partnerskap för Afrikas utveckling ” (NEPAD) och starten för Afrikanska unionen.
Dessa organisationer förkroppsligar nu kontinentens hopp.
Jag kommer också ihåg den skepsis som omgärdade skapandet av Afrikanska unionen för tre år sedan.
Man kan nu se att det har skett anmärkningsvärda framsteg inom alla områden, särskilt inom fred och säkerhet.
Afrikanska unionen är en viktig strategisk aktör, och jag vågar t.o.m. säga en aktör som vi anser att man inte kan nonchalera på den afrikanska kontinenten.
EU är skyldigt att svara på ropet från ett Afrika där mycket händer.
För första gången skapar dessutom denna strategi en handlingsram för EU som helhet.
Det är inte fråga om att eliminera de olika nationella strategierna.
Jag upprepar att dessa nationella strategier har sin egen specifika karaktär och mervärde.
Nej, det handlar snarare om att skapa en sammanhållen ram för att stärka gemensamma åtgärder på EU-nivå.
Tillsammans blir vi effektivare och starkare.
Utvidgningen av EU med tio nya medlemsstater har ökat detta behov eftersom det har ökat antalet möjliga enskilda partner till 26: medlemsstaterna plus Europeiska gemenskapen.
Det räcker inte med att EU: s bistånd ökar.
Det måste även bli effektivare.
Tidigare har bristen på samordning och komplementaritet mellan givarna ofta hindrat utvecklingspolitiken från att resultera i praktiska och effektiva resultat.
EU har redan gjort mycket för att förbättra denna situation, särskilt inom ramen för högnivåforumet om biståndseffektivitet som hölls i Paris i mars 2005.
Jag anser emellertid att vi måste gå ännu längre.
Det är därför jag föreslår att vi nästa år upprättar en handlingsplan för biståndseffektivitet som vi kan tillämpa i så hög grad som möjligt i Afrika söder om Sahara.
Denna handlingsplan kommer att innehålla praktiska verktyg när man väl, t.ex., har skapat en operationell och interaktiv atlas över givare från EU, harmoniserat nationella ” färdplaner ”, antagit gemensamma programplaneringshandlingar och utarbetat gemensamma förfaranden.
Vissa kanske anser att detta initiativ är ett avsteg från normen.
Faktum är att det bara handlar om att tillämpa det som vi redan har bestämt.
Jag anser också att EU bör öka sitt budgetstöd både rent allmänt och sektorsvist.
Detta skulle inte bara göra EU: s bistånd med genomsynligt och förutsägbart och ge det större kontinuitet, utan också ge EU en mycket större kollektiv påverkan genom de åtgärder man vidtar.
För första gången innehar EU en övergripande och integrerad ram för sina olika strategier i samband med förvaltning av sina förbindelser med Afrika.
Som jag redan har sagt vid flera tillfällen i just denna kammare, kommer vi att prioritera Afrika söder om Sahara i tillämpningen av alla de beslut vi har fattat för att öka biståndets kvantitet, kvalitet, effektivitet och sammanhållning.
Låt oss återvända till frågan om sammanhållning.
Hittills har strategier för Afrika om handel, säkerhet, miljö och s.k. utveckling samexisterat så gott de kunde.
Man måste säga att dessa strategier inte alltid var välformulerade och att de ibland t.o.m. var motstridiga.
EU: s säkerhetspolitik har t.ex. länge samexisterat med EU: s utvecklingspolitik, och ibland har detta inte fått några bra effekter.
Erfarenheter från den senaste tiden – jag tänker då särskilt på möjligheterna för fred i Afrika – visar hur intimt säkerhet och utveckling är sammankopplade och hur viktigt det är att noga samordna EU: s strategier på dessa områden.
Ärade ledamöter!
Det centrala målet för EU: s strategi för Afrika är att göra det lättare att uppfylla FN: s millennieutvecklingsmål i Afrika.
Jag anser att vi måste utgå från och hänvisa till dessa.
Detta är skälet till varför kommissionen föreslår en tredelad strategi: för det första för att stärka strategierna på de områden – t.ex. fred och säkerhet och gott styre – där man anser att de preliminära villkoren måste följas för att man ska kunna uppfylla utvecklingsmålen.
För det andra för att stärka strategierna – t.ex. för handel, utveckling av den privata sektorn och kopplingen mellan dessa två – som skapar den ekonomiska miljö som är nödvändig för att uppnå dessa mål, och slutligen för att stärka strategierna i de områden som är direkt kopplade till utvecklingsmålen, t.ex. hälsa, utbildning, sysselsättning och miljö.
Tillsammans utgör dessa åtgärder ett gemensamt, övergripande och sammanhållet svar från EU på utmaningen i samband med den afrikanska utvecklingen.
Dessa åtgärder är ambitiösa och uppenbarligen mycket mångskiftande, men om vi ska kunna ändra historien på ett grundläggande sätt måste vi göra mer: vi måste klarlägga vår grundmetod, andan i våra förbindelser och, kanske också ibland, vår mentalitet.
Det är därför vi i meddelandet föreslår en anpassning av principerna som styr förbindelserna mellan EU och Afrika till en ny afrikansk och europeisk verklighet.
För att kunna göra detta måste man tillämpa tre huvudprinciper: likställdhet, anslag och dialog.
Vi måste ersätta skuld och välgörenhet som bestämmande faktorer i vårt partnerskap.
Första principen: likställdhet.
Afrikanska unionens framväxande och de regionala ekonomiska gemenskaperna å ena sidan, och konsolideringen i samband med den europeiska integrationen å den andra, har skapat en mer symmetrisk och mer likställd institutionell ram.
EU har mer att erbjuda än utvecklingsbistånd.
EU har en unik erfarenhet av integration, dialog och skapande av övernationella politiska institutioner, trots det faktum att integrationen ibland har gått långsamt och aldrig har varit lätt.
Andra principen: partnerskap.
EU och Afrika delar samma värderingar och samma mål.
Vi tror på en mycket mer multilateral världsordning, rättvisare utveckling och främjande av mångfald.
Våra två kontinenter måste mer än någonsin vara strategiska allierade inom världssamfundet.
Tredje principen: anslag.
Utvecklingspolitik och utvecklingsstrategier kan inte skötas utanför de aktuella länderna.
Afrikanska unionens och NEPAD: s vision av gott styre, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter förtjänar EU: s stöd.
Detta rent afrikanska initiativ har medfört en ny dimension till idén med anslag som grund för dialogen och samarbetet med respektive land och region och med kontinenten som helhet.
Själva ordalydelsen i strategin för Afrika är det bästa exemplet på hur dessa principer bör tillämpas.
Jag vill också tacka de regionala organisationerna och Afrikanska unionen för deras uttömmande, konstruktiva och omdömesgilla bidrag i samband med utarbetandet av dokumentet.
Allt för ofta utarbetades strategier ” i förhållande till ” eller ” för ” våra afrikanska partner, i stället för tillsammans med dem.
Ärade ledamöter!
När jag för nästan ett år sedan begärde att få bli kommissionsledamot med ansvar för frågor om utvecklings- och humanitärt bistånd var jag mycket medveten om att Afrika även framöver skulle vara centralt när det gällde mina åtgärder och mitt engagemang.
Jag kan inte dölja min tillfredsställelse över att hela Europeiska kommissionen i dag har engagerat sig i samma fråga.
Det gemensamma mötet med Afrikanska unionens kommission har visat hur motiverade och engagerade mina kolleger är.
EU har nu en unik möjlighet att få till stånd ett nytt partnerskap mellan de afrikanska och europeiska kontinenterna.
Kommissionen lägger fram för er en plan, en vision och en sammanhållen och integrerad grupp av praktiska och ambitiösa förslag.
Det är nu upp till er själva som ledamöter av Europaparlamentet och upp till rådet att göra er plikt.
Fem år efter toppmötet i Kairo tror jag att ögonblicket är inne att förvandla våra samtal till handling.
Vi måste samarbeta för att vi ska kunna bryta det rådande dödläget och se till att toppmötet i Lissabon kan hållas.
Ett toppmöte i Lissabon krönt med framgång kommer att bli ett ögonblick med stort symboliskt värde då vi ska bekräfta det allt närmare partnerskapet mellan våra två kontinenter och slutföra en ny och ambitiös euro-afrikansk pakt.
