# ID: svediakorp-gov459951
# author: Ģirts Valdis Kristovskis, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: LV
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 344
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Ärade företrädare för kommissionen och rådet, mina damer och herrar!
För en vecka sedan diskuterades Europaparlamentets betänkande om massförstörelsevapen i utrikesutskottet.
Vi bör komma ihåg att det faktiskt var Irans kärnteknikprogram som gav upphov till de livligaste debatterna.
Ledamöternas åsikter visar också nu att det efterlyses mer konstruktiva åtgärder mot Iran och att det finns en önskan om att inte överanstränga förbindelserna med landet.
Andan i vår resolution är densamma som meddelandena de senaste dagarna från rådet och Internationella atomenergiorganet.
Dessa har betonat att en politisk dialog är det lämpligaste instrumentet för att övertyga Iran.
Detta bekräftar att valet av de tillgängliga resurserna för att påverka Iran i realiteten är mycket begränsade.
Vi bör dock inte glömma att detta redan är Europaparlamentets tredje resolution om Iran i år.
Vi bör också komma ihåg resolutionerna från andra internationella organisationer.
Vilka typer av svar har dessa fått?
Irans svar har inte gått att ta miste på – överträdelse av Parisavtalet och andra avtal, överträdelser som döljs och återupptagande av energitillförsel för att framställa kärnvapen.
Internationella atomenergiorganet hade inte heller fel då det i sin resolution av den 24 september uppgav att Irans verksamhet skapade bristande förtroende och att ytterligare åtgärder skulle vara FN: s säkerhetsråds behörighetsområde.
Mot bakgrund av detta måste vi förstå att den politiska dialogen som ett förebyggande verktyg för att hantera Irans utmanande och provokativa handlingar är på väg att nå sin kritiska gräns.
Man får dock en känsla av att det både i dagens resolution och i rådets meddelande av den 3 oktober saknas beslutsamhet att låta denna fråga gå vidare till FN: s säkerhetsråd.
Detta beror kanske på att rådet och vi i Europaparlamentet faktiskt inte är övertygade om viljan i FN: s säkerhetsråd att fatta beslut om Irans kärnteknikprogram.
Jag hoppas att jag har fel, men det förefaller som om de senaste besluten från världssamfundet fortsätter att låta Irans styrande kretsar få göra som de vill.
