# ID: svediakorp-gov459916
# author: Graham Watson, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-10-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 567
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Knappt 15 kilometer söder om min valkrets i Gibraltar hopas tusentals immigranter från området söder om Sahara nära gränsen mot fästning Europa.
Många är hungriga och svaga efter sin resa genom Afrikas öknar och berg.
De kämpar mot sjukdomar, våld och mot att utnyttjas av kriminella grupper.
Nu får vi veta att de dör vid de stängsel som skiljer fattigdom från välstånd, eller att de lämnas i öknen utan mat och vatten.
Många av oss minns sådana händelser från kristendomsundervisningen.
Skillnaden är att detta uttåg inte kommer att lösas genom en gudomlig intervention – bara genom politiskt agerande.
Afrika är Europas bakgård, vårt näraliggande grannskap.
Vi kan inte avskärma oss från det, och stänga våra dörrar och blunda för dess sociala och ekonomiska problem.
För att använda poeten Thomas Grays ord, får vi inte ” stänga barmhärtighetens portar för människorna ”.
Floden av migranter längs våra södra gränser rubbar vår bekväma beräkning att orättvisa kan fortgå utan kostnader.
Kom ihåg detta när det gäller utvecklingsländerna: hungriga människor visar med handling vad de tycker.
Så endera godtar vi deras produktion och tillåter deras ekonomier att blomstra eller så godtar vi deras invandrare.
Vi är inbördes beroende av varandra i fråga om framtiden.
En hållbar ekonomisk, social och politisk utveckling i Afrika är av gemensamt intresse och av avgörande betydelse för Europas framtid.
Vi erkände detta i samband med Barcelonaprocessen 1995, då multilaterala förbindelser över Medelhavet blev den nya strategiska realiteten.
Tio år senare förhandlar Spanien om ett avtal med Marocko för att hantera invandring och främja samarbete med ursprungsländerna.
Partnerskap är verkligen vägen framåt.
Men tills Marockos gränsvakter slutar att skjuta obeväpnade flyktingar, tills Marocko slutar att dumpa av dem nära gränsen, oförmögna att klara sig själva, kan inte, och bör inte, Europeiska unionen erbjuda stöd för dessa förslag.
De flesta av dem som drabbas i dag är inte marockanska medborgare; de är medborgare från tredjeländer som rest in i unionen via Marocko och som förtjänar att skyddas av våra lagar.
Hittills har planer för en överenskommelse inom EU om en invandringspolitik begravts på botten av EU: s politiska inkorg.
Varför?
Medlemsstaterna kan inte enas om något av de tillvägagångssätt som Europeiska unionen föreslår.
Men det hindrar dem inte att kräva åtgärder av EU när de ställs inför egna, specifika problem med invandring.
Problemen i Melilla och Ceuta är inte enbart Spaniens: de är Europas.
Den svåra situationen i Lampedusa är också Europas problem, hur mycket Italien än försöker att dölja den för besökande parlamentsledamöter.
Inte undra på att Barcelonaprocessens sydliga länder har tappat tålamodet.
Vi måste tänka större och vara medvetna om att, som Kofi Annan sa, invandring är nödvändig.
Vi behöver en enighet inom den ekonomiska politiken.
Vi är i behov av att Doha och Hongkong leder till resultat för att hjälpa Afrika.
När kommissionsledamot Louis Michel redogör för sin strategi för Afrika senare i dag hoppas jag att medlemsstaterna kommer att fästa avseende vid hans budskap att det är dags för en överenskommelse inom EU om utveckling och invandring som visar respekt för värdena demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.
