# ID: svediakorp-gov459884
# author: László Kovács, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 944
# sentences: 43
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Kommissionen fäster stor vikt vid att bevara Vojvodinas multietniska karaktär.
Kommissionen har befogenhet att noga undersöka varje etnisk incident och på ett effektivt sätt främja goda relationer mellan de etniska grupperna.
Vi välkomnar att myndigheterna har fördömt de etniska incidenter som har inträffat och vi medger att dessa incidenter inte har utgjort någon form av grov kränkning och heller inte har haft stöd av myndigheterna i Belgrad.
Icke desto mindre är vi övertygade om att myndigheterna ofta har varit senfärdiga och nonchalanta när det gäller att undersöka incidenter som rapporteras.
Det faktum att de som utför våldshandlingar varken identifieras eller ställs inför rätta skapar ett straffrihetsklimat, som tyvärr kan utgöra en grogrund för fler incidenter och öka känslan av frustration och osäkerhet bland minoritetsgrupperna.
I detta sammanhang har de rättsvårdande myndigheterna och rättsväsendet ofta försummat sina plikter.
Låt mig understryka att detta är ett uttryck för ett mycket större problem.
I Serbien finns ett akut behov av att reformera polisväsendet, för att göra det professionellt och ansvarigt, och reformera rättsväsendet, som måste bli mer effektivt och helt oberoende för att stå emot otillbörliga politiska påtryckningar.
Dessa reformer är nyckeln till att skydda inte bara minoriteternas, utan hela befolkningens rättigheter.
I linje med de rekommendationer som utfärdades av Europaparlamentet efter undersökningsuppdraget i januari har vi uppmanat myndigheterna att vidta konkreta åtgärder för att reformera polis- och rättsväsendet.
Detta innefattar behovet av bättre representation av minoritetsgrupper inom dessa institutioner.
Ingen behöver en poliskår eller ett rättsväsende som är grundat på etnicitet, men de skulle otvivelaktigt fungera bättre om det fanns ett bättre och mer kvalificerat inslag av personal ur minoritetsgrupperna, eftersom detta skulle underlätta kommunikationen med medborgarna på deras modersmål.
Det skulle också öka medborgarnas förtroende för staten.
Om vi ser till de incidenter som har rapporterats är det mycket ofta ungdomar som är inblandade.
Detta visar att myndigheterna snarast måste vidta åtgärder inom utbildningsområdet, så som Europaparlamentet har rekommenderat.
Skolorna kan spela en viktig roll för att bevara den kulturella rikedomen i en region som Vojvodina och för att hjälpa unga människor att dra full nytta av denna rikedom, hellre än att fastna i nationalistisk isolering.
Vi vet att de ungdomar som är inblandade i incidenterna, eller stödjer dem, ofta är barn till människor som förflyttats på grund av det senaste årtiondets krig.
Inflyttningen av fördrivna människor har i vissa fall ändrat den etniska sammansättningen i regionerna.
Det finns ingen enkel lösning på denna fråga och vi måste försöka få människor som hör till den serbiska befolkningsgruppen, men som själva befinner sig i en mycket svår situation, inte minst socioekonomiskt, att ändå inte låta sin frustration ta sig uttryck i våldsamhet.
Det återstår fortfarande mycket för myndigheterna att göra.
Det är också viktigt att samarbetet mellan Serbien och Montenegro och dess grannländer intensifieras inom ramen för deras bilaterala avtal.
Detta gäller alldeles särskilt avtalet mellan Serbien och Montenegro och Ungern.
Vi uppskattar initiativet att hålla en utfrågning i Europaparlamentet om situationen för minoriteterna i Vojvodina den 13 oktober.
Detta blir ett utmärkt tillfälle att diskutera frågan direkt med både myndigheter och företrädare för minoritetsgrupperna.
Kommissionen fortsätter för sin del att övervaka respekten för de olika minoritetsgruppernas rättigheter i Vojvodina, liksom i övriga Serbien och Montenegro.
I den genomförbarhetsrapport som offentliggjordes i april drog kommissionen slutsatsen att Serbien och Montenegro uppfyllde kriterierna – även de politiska – för att börja förhandla om ett stabiliserings- och associeringsavtal.
Samtidigt har kommissionen fäst myndigheternas uppmärksamhet på en rad frågor, bland andra respekten för mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter.
Respekten för dessa rättigheter är en integrerad del av de politiska kriterierna för stabiliserings- och associeringsprocessen och även en viktig del av stabiliserings- och associeringsavtalen.
Det sätt på vilket ett land behandlar etniska minoriteter och kvaliteten på förbindelserna dem emellan är viktiga indikatorer på demokratisk mognad.
Ett land som strävar efter att närma sig Europeiska unionen måste visa denna sorts mognad.
Under stabiliserings- och associeringsprocessen kommer kommissionen att fortsätta att övervaka respekten för mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter, liksom övriga krav i samband med stabiliserings- och associeringsavtalet.
I detta sammanhang vill jag understryka att vi skulle försumma vår plikt om vi bara såg till situationen för en minoritet i en region i Serbien, hur viktig denna än må vara.
Vi måste uppmärksamma alla minoriteter, i synnerhet de mest sårbara, som till exempel romerna.
Den framstegsrapport om Serbien och Montenegro som offentliggörs av kommissionen i nästa månad kommer också att innehålla en översyn av respekten för mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter.
Samtidigt kommer kommissionen att fortsätta med sitt finansiella stöd till Vojvodina, även om det inte finns något specifikt program som är inriktat på regionen i sig.
Vojvodina har fått EU-stöd i lika hög grad som det övriga Serbien.
Låt mig nämna några exempel.
Ett bidrag på 40 miljoner euro beviljades för återuppbyggnaden av Sloboda-bron, som kommer att öppnas i oktober.
Stödet till små och medelstora företag uppgår till 8 miljoner euro.
Dessutom inleddes de två grannskapsprogrammen med Ungern och Rumänien i januari 2005.
Jag är säker på att vi genom att stärka relationerna mellan EU och Serbien och Montenegro, inom ramen för det stabiliserings- och associeringsavtal som ska ingås, kommer att bidra till att befästa demokratin och rättsstaten, vilket också kommer att gynna de etniska minoriteterna.
Tack för uppmärksamheten.
