# ID: svediakorp-gov459769
# author: László Kovács, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-09-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,212
# sentences: 58
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Låt mig först tacka Europaparlamentet och utskottet för internationell handel för att de placerat denna mycket aktuella och viktiga fråga på föredragningslistan.
Jag vill även uttrycka min personliga uppskattning av föredraganden Caroline Lucas betänkande.
Kommissionen uppskattar verkligen detta betänkande och ser det som ett väldigt värdefullt bidrag i sitt beslutsfattande.
Kinas uppgång är en utmaning, men det är även en möjlighet.
Båda aspekter är väl belysta i betänkandet.
Jag instämmer till fullo i det som står i betänkandet om att Kinas expansion innebär enorma möjligheter, men också väcker berättigad oro för Europas näringsliv.
Det är precis i denna balanspunkt som vi måste agera.
Låt mig ge er några fakta om styrkan i våra handelsrelationer med Kina.
Det är tydligt att Kina är en stor ekonomi och gradvis kommer att bli konkurrenskraftigt inom allt fler industrisektorer.
Precis som Europeiska unionen och Förenta staterna kommer Kina med stor sannolikhet att producera ett brett utbud av industriprodukter.
Utmaningen för Europeiska unionen är inte enbart en handel där Airbus-flygplan byts mot T-tröjor, utan att allt mer handla med likartade produkter från samma sektor, vilket leder till att europeiska företag kan blomstra som ett resultat av deras produkters särprägel och kvalitet.
Till exempel är delar av den europeiska textilindustrin fortfarande mycket konkurrenskraftiga.
För närvarande är Europeiska unionens allmänna handelsposition stark tack vare unionens förmåga att sälja lyxprodukter.
Europeiska unionen är den ledande exportören av varor och tjänster samt den ledande direktinvesteraren utomlands.
Detta är en nyckelpunkt för kopplingen mellan konkurrenskraft och Europeiska unionens sociala modell.
EU producerar lyxprodukter med ett mervärde och kan sälja dem utomlands tack vare fasta, prisoberoende faktorer som till exempel innovativa detaljer, kvalitet och rykte, kontinuitet över tid och relaterade tjänster.
EU: s position utmanas dock.
Den europeiska industrin tappar mark inom högteknologiska produkter.
Vi sackar efter inom flera högteknologiska produkter, medan Kina snabbt är på väg att komma i kapp.
EU: s position riskerar också att försvagas på grund av exportens geografiska inriktning, eftersom exporten främst går till länder vars efterfrågan är statisk.
EU är mindre välpositionerad i regioner som utvecklas snabbt, till exempel Asien.
Det är snarare en kapplöpning mot toppen än mot botten.
De europeiska företagen har inte råd att missa marknadsmöjligheterna i dessa dynamiska områden, som redan står för hälften av världsimportens tillväxt.
Europeiska unionens framtid ligger i att fokusera på det vi gör bra.
EU har en stark global exportprofil inom högkvalitativa och högteknologiska produkter och tjänster.
Där svarar vi nu för cirka hälften av EU: s export och en tredjedel av den globala efterfrågan.
Fortsatt förnyelse och investering i denna relativa fördel har dock avgörande betydelse.
Större respekt för och upprätthållandet av immateriella rättigheter på internationell nivå är därför enormt viktigt.
Att avlägsna hindren för Europeiska unionens export till tredjeländer är den viktigaste faktorn för att förbättra den europeiska industrins konkurrenssituation.
Europeiska unionen har inget att förlora på att marknaderna runtom i världen öppnas ytterligare.
Genom att förhandla om borttagande av tullhinder och andra typer av hinder och vid behov främja diskussioner om gällande regler med våra handelspartner kan Europeiska unionen öppna nya marknader för sin export.
Därför vilar kommissionens Lissabonstrategi, den strategi för tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft som fastställdes i februari, på tre pelare: att öppna marknader för att driva på produktivitet och innovation, att investera i utbildning och forskning som gör oss konkurrenskraftiga och att reformera arbetsmarknader och välfärdssystem för att få fler personer sysselsatta, förbättra anställbarhet och färdigheter samt utvidga möjligheterna för dem som hamnar på efterkälken i den ekonomiska utvecklingen.
Vi inser vilka insatser Kina gjort för att genomföra sina WTO-åtaganden när man nu går in i det femte och sista året i övergångsperioden efter anslutningen.
Vi måste även klargöra att olösta frågor måste tas upp.
Inom sektorer som till exempel fordon, telekom och banker ställer vi tydliga krav på att Kina ska vidta åtgärder för att respektera sina åtaganden fullt ut.
Vi å vår sida måste utnyttja hela skalan av instrument som står till buds för att föra fram dessa frågor såväl bi- som multilateralt.
Av goda skäl uppmärksammas i betänkandet särskilt bristen på respekt för immateriella rättigheter i Kina.
Såväl betänkandet som majoriteten av allmänheten har rätt i att våra immateriella rättigheter måste erkännas och skyddas när vi erkänner Kinas konkurrensfördelar, speciellt inom arbetskraftsintensiv tillverkning.
Vi talar inte enbart om cd-skivor och handväskor utan även om maskiner och högteknologiska produkter.
Kina har gjort framsteg när det gäller att anta lagstiftning om immateriella rättigheter.
Vi måste nu fokusera på lagstiftningens genomförande.
Avtalet mellan Europeiska kommissionen och Kina om tullsamarbete och ömsesidigt bistånd, som trädde i kraft den 1 april 2005, är ett viktigt konkret steg på detta område.
Kampen mot varumärkesförfalskning och piratkopior, inklusive skyddet för immateriella rättigheter och säkerheten för den internationella leverantörskedjan, är EU: s viktigaste prioriteringar i ett närmare samarbete i tullfrågor.
Bland annat dessa frågor kommer att diskuteras under det första mötet med den gemensamma tullsamarbetskommittén den 14 november 2005.
Gemensamma aktiviteter pågår redan inom området för immateriella rättigheter och ett studiebesök för en grupp av EU-tullexperter planeras efter inbjudan av de kinesiska tullmyndigheterna.
Mera allmänt kommer den nyligen upprättade arbetsgruppen EU – Kina om immateriella rättigheter att koncentrera sig på konkreta affärsfrågor.
Vi är beredda att stödja Kina på denna väg framåt.
Eftersom detta ligger i Kinas eget intresse, vilket också framgår av den senaste OECD-rapporten, är jag tacksam för att Europaparlamentet så starkt stöder vår rapport i denna fråga.
Som förespråkare för strikta sociala normer anser kommissionen att det ligger i alla nationers intresse att ratificera viktiga ILO-konventioner och andra relevanta internationella avtal.
Vi anser att en hög social och miljömässig standard är grundläggande för en hållbar utveckling och strävar efter detta i samarbetet med våra handelspartner i alla relevanta instanser, såväl bilaterala som multilaterala.
Kommissionen stöder Kinas senaste ansträngningar att ta större hänsyn till miljön och arbetar aktivt tillsammans med Kina för att hitta sätt att vidareutveckla miljösamarbetet, även genom teknisk assistans på handels- och miljöområdet.
Vi anser att den morot som samarbete utgör är mycket effektivare än den piska som består i reglering och olika villkor i handelsavtalen.
Vid flera tillfällen nämner föredraganden i betänkandet behovet av djupare kunskap om möjligheterna att göra affärer med Kina.
Kommissionen har tagit initiativet och har begärt in anbud på en studie och ett seminarium om de framtida möjligheterna och utmaningarna i handels- och investeringsrelationerna mellan EU och Kina, vilket också omfattar tio sektoriella analyser.
Resultatet kommer att presenteras under en konferens 2006 och kommer att ge ytterligare viktig information inför framtiden.
Jag vill även nämna möjligheterna att förhandla fram ett nytt ramavtal med Kina som återspeglar hela bredden och djupet hos det strategiska partnerskapet mellan Kina och Europeiska unionen.
Detta ramavtal kommer självklart att omfatta en viktig och framtidsinriktad agenda för handel och investeringar.
